att presidenten Dupin ofta är i förlägenhet öfver att församlingen icke är fulltalig. Emellertid synes det tydligt att både president och församling ifrigt efterlängta feriernas början och hasta så mycket som möjligt. Den 7 dennes beviljades en hop anslag i största hast. Till en talare, som ville hålla ett litet tal i ämnet sade Dupin ifrigt: Allons! Ingen tid att förlora.n Sistnämnde dag antogs hela inkomstbudgeten med stor majoritet. De:refter antogs, oaktadt någon opposition, en lag angående tryckfriheten i kolonierna, hvilken lag bland annat stadgar, att guvernören på en månad kan suspendera utgifvandet af en tidning, som hotar allmän ordning och säkerhetx Den 6 Aug. antogs den nya banklagen, (angående upphäfvande af bankonoternas tvångskurs). Den 53 begärde regeringen 185,000 fr. anslag för lägret vid Versailles. Man anmärkte att sjelfva general Oudinot i sin afdelning uppträdde mot denna proposition, som i allmänhet icke ansågs möta sympatier hos majoriteten, hvadan det troddes att regeringen skulle låta hela förslaget falla. Sammn dag uppträdde general Fabvier i nationalförsamlingen med yrkande, att en af honom gjord motion om Abd-el-Kaders frigifvande måtte följande digen uppsättas på dagördningen, emedan han fruktade att mannen skulle innan kort dö, och Frankrike kunde då icke svara för sitt beteende inför Europa och efterverldenv. Thiers har blifvit utnämnd till vicepresident för högsta undervisningsrådet. Efter flera dagars stark hetta utbröt den 6 dennes ett häftigt regn, så att vattnet, i synnerhet i faubourg Montmartre, steg ganska högt och torget vid hötel de ville liknade en sjö, så att hästar derstädes måste stå i vatten ända upp till bröstet. Femprocentsfonderna stodo den 9 dennes på 97,20; treproc. på 58,45. NEDERLÄNDERNA. Generalstaternas kammare har med stor pluralitet antagit de af andra kammaren den 8 Juli antagna sjöfartslagarna, (ang. upphäfvande af transitooch Rhentullarne i Holland). STORBRITANNIEN. Då generaladvoökaten den 5 dennes föredrog sina förut förkunnade motioner i Rothschildska frågan, anmärkte han, att huset icke hade öfverskridit sin befogenhet, när det tillät baron Rothschild att på Gamla Testamentet aflägga sin ed såsom parlamentsledamot; men formaliteterna för ledamöters inlåtande kunde ändå icke lagligen ändras genom blott det ena parlamentshusets beslut. Medan general-advokaten medgaf, att hela författningen i detta ämne vore högst vidunderlig och sjelfmotsägande, och att den nye ledamoten för London icke, under närvarande förhållanden, hade förverkat sin ledamotsplats, trodde general-advokaten dock, att de förslag han nu framställt voro högst förmånliga för den hedervärde ledamotens intresse. Han komplimenterade slutligen baron Rothschild för den ihärdighet och klokhet han ådagalagt under tvisten, och beklagade att en tom formalitet skulle vägra huset och hans valmän gagnet af hans bistånd vid lagstiftningen. — Mr Humes amendement ansåg saken för afgjord, hvad baron Rothschild angår, och denne berättigad, utan farhåga för något åtal ehuru på äfventyret deraf i fall man ville draga frågan inför domstol, att intaga sin plats som ledamot, i grund af den ed han redan gått; men att huset borde vid nästa sessions början undanrödja dunkelheten och på samma gång omändra hela sitt ifrågavarande edgångssystem. Öfver så väl motioner som amendement upp stod en het och långvarig strid, hvarunder talades af hrr Hume, C. Anstey, dIsraeli, sir R. Inglis, hrr Roebuck, Reynolds, P. Wood, Cockburn, Bright och Goulburn; och icke mindre än 3 voteringar ägde rum. Genom den sista antogos Attorney-generals motioner, med 142 röster mot 106. I en not af den 4 Juli, från engelska sändebudet i Berlin, lord Westmoreland, angående Slesvig-Holsteinska frågan, säges danska fredsunderhandlaren baron Pechlin hafva förklarat, å egna och sina embetsbröders vägnar, att konungen af Danmark anser sig genom den nyligen afslutade fredstraktaten berättigad att återställa fredsförhållandet emellan Danmark och Holstein utan mellankomst af Tyska Förbundet. Skulle likväl fredliga underhandlingar visa sig fruktlösa, då finner sig konungen traktatsenligt förpligtad att anlita Förbundet, innan han vidtager krigiska åtgärder; det är blott i händelse af vägran till en sålunda begärd mellankomst, eller af mellankomstens overksamhet, som han skulle blifva berättigad att använda sin krigsmakt emot hertigdömet. Af erkänsla för den stora festmåltid, som lordmayorn i London gaf för någon tid sedan åt mayorerna från de stora landsortsstäderna, hafva 194 bland dessa förenat sig om anställandet af en dylik högtidlighet för honom, som skall hållas i Yorks gillessal, nästkommande Oktober. TYSKLAND. Den kongress i Frankfurt som gilvit sig benämningen det tyska förbundets Plenarför:amling., har slutat sina förhandlingar; uti proto kollet för den 12 Juli förklaras förbundsförsamlingens verksamhet slutad, hvarföre hon nu, i de tyska regeringarnes namn, nedlägger utöfvandet af sin författningsenliga myndighet uti den provisoriska cextralstyrelsens, samt den tyske rtiksföreståndarens händer. Frågan om det fåtaligare rådet (engerer Bund) synes nu vara på god väg att förfalla. Derammar avmhatas af AM ant AA mad alla kraftar Nå