Aftonbladet – 9 augusti 1850, sida 2

Tullsaken i Halmar. Då de? sednaste tullbes!agen i Kalmar föranledt misstankar, att lurendrejarne begagnat sjelfva flullhuset till depöt för smuggelgodset innan de derifrån fört det till stadens rådhus, för att sedan utföras i staden, så har saken väckt en betydlig sensation. Hvad man tär känner derom är följande: Den 26 sistl. Juli upptäckte kustsergeanten Aug. Treutiger tvenne karlar, som transporterade ett par större omärkta fasteger från rådstugugården. Den ene af karlarna var bodkarl hos handel:bolaget Höglind Pfannenstill, och transporten stannade utanför deras handelsägenhet. Hr Treutiger tillfrågade karlarna hvad som fanas i kärlen och erhöll till svar Brracksslumpar,; men då icke arracken åstadkom någoa sqvalpning, så tog han kärlen i beslag och karlarne aflägsnade sig, sedan Piannenstill kommit till stället och vexlat några ord med dem. Förut under passagen hade såväl Höglind som Prannenstill observerats från sådana platser, att de kunnat ba ögonen på transporten. Vid undersökningen befuaoos kärlen inaehålla 7 st. halfsidentyg, 42, dussin bomullsstrumpor, 13 st. sitz, 41 st. tryckt sbirting, 10 st. foderlärft, 45 st. hvitt bomullstyg eller s. k. irish line, och 4 bundt färgadt silke. Enligt tullpsekhusföreständaren kontrollör du Puys sedermera gjorda skriftliga begären hos borgmästaren i Kalmar om polisundersöknving, väckte dn omständigheten, att varorna kommo från rådhusgården, hans misstankar, att man nu, liksom 1847, litit formligen anmäla varupackoraa till förtullning och införa dem i packhuset, som ligger bredvid rådhuset, men sedan från rådhusets gård beredt sig iagårg i packhuse:, der man utbytt dem mot andra coily med dylika märken. Efter den omtalade bän? delsen 1847 hade likväl packhusets dörr till rådstufvugården blifvit plåtbeslegen och försedd med konstlås och man kunde nu härå icke förmärka nåson åverkan. Följande dagen ankom ångfartyget Swithiod frin Libock till Kalmar och medhade bland annat en Dacke, stäld till Höglind Plarnenstill. Man ville 1å genast öppna densamma för att undersöka dess innehåll och underrättade derom handelsbolagst, men Pfanvensii!l anmälde, att bolaget icke ämnade taga någon bofattniog med nämade colly, och stt detsamma af misstag bifvit från A. P. Rehder bolaget illskickadt. Att man så!unda undandrog sig att taga barattning med en packe då densamma skulle genast öppnas, och att den vid urdersökningen befanns irnehålla: 9 st. kläde, 6 st. hvit sbirting, 10 st. färgad och pressad bmu lsväfaad, 4 st. tryckt dito, 13 packor halsidendukar och 46 packor tryckta boms ul!sdukar, som alltsammans är förbjudet till förtullsing, stärkte hr du Puy i hens förut fatade missankar, att man brukat låta i packhuset införa såana varor och sedan utpraktiserat dem samt lagt anda i stället för att dölja manövern. Närmare undersökningar anstä!ldes och det befann, att i packhuset ännu fanaos qvarliggande ett Par :o!lys, som buro spår till att icke vara i utlandet omballerade. De vore med micdre omsorg Ppacksde och fuskigt märkta med svärte, som färgade från sis, vilket den uländska märksvärtan aldrig bruvar göra. Dessa eoilys voro adresserade det ena till handlanden J. G. Fornell och det sädra till hand anden Callerström. Genom efterfrågan har man