vunnit den upplysaing, att dessa collys till volym och vigt icke öfverensstämma med den vigt och vo lym de skulle haft eniigt frakibräkningen på ångfartyget. Fornells ssulle vara större och tyngre än Callerströms, men det befanns att förhållandet va: tvärtom. Hr du Puy drog derföre den slutsatsen, att äfven dessa csllys bifvit förbytie. Ridhuset bebos endast af källarmistaren Broström och hans: folx. Man misstänkte att lurendrejarne hat biträde från detta håll och uadersökte en Broströms källare sam fann deruti halm och boss, liksom lemningar efter emballags, och ett stycke emballeringspapper, å hvilket fanns ett märke likt det, som, enligt journalen, befunnits på en till Fornel: den 29 M-j inkommen varupacke. Kontroliör du Pay yrkade su på skyndsim polis uzdersökning, om och huru inbrott i packhuset biifvit verkställda. Men Höglind och Piannenstill hade försett sig med pass och afrest till utrikes ort. Broström inställde sig icke heller tiil första polisförhöret, men vid det andra uppljstes, ati de afhr Treutiger i beslag tegne varor verit förvarade i Broströms källare, som likväl Broström uppgal hafva varit förhyrd af Hög!ind Piannersiil. Mellan dessa båda polisförhör anställdes visitation på en öfre vind i rådhuset och man anträff:.da 3 dussin balfsidenshalar, 4 dussin bomullsstrumpor, 4 st. shirting, 11 st. större och mindre toma emhbaillager, tillhörande inkommet köpmansgods. Sudigen anställdes undersökning i Högliad Plannensiills handeislågenhet, och men tog i beslag ett stort parti varor, hvi:ka fyllde 9 säckar. Då anmälan om allt detta ankom till generaltulldirektören, var han som vanligt genast redo att med allvar taga reda på allt detta gäckeri med tul!lförfattningar och tullkemmare och begaf sig, såsom förut är omtaladt, til Kalmar för att sjelf undersöka förhållandet.