indan, utan krossades eller sårades af de falande husen eller spillrorna. Branden fick under tiden tillfälle att sprida sig ytterligare och slockan 6 stodo omkring femtio hus i låga. Släckningsförsöken blefvo mer och mer fruktösa: det ena boningshuset, det ena magasinet efter det andra, greps af lågorna och sammanstörtade; gata efter gata inkräktades af det rasande elementet. När man slutligen lyckades rejda det, lågo omkring 339 byggnader i grus. En mängd menniskor omkommo eller skadades. 5å vidt man vid postens afgång hunnit utröna, voro 30 dödade omedelbart genom vådelden, ) drunknade, 109 sårade, och 17 saknade; tillsammans 156. Man tror att de explosioner, vilka hufvudsakligen spridde branden och binirade släckningen, härrört från upplag af salpeter eller krut, i några bland de först antända magasinernas källrar. Det berättades för icke längesedan, att den hittills i alla resbeskrifningar emnämnda klip pan midt i Niagarafallet bar nedstörtat. Nu har man upptäckt alt stränderna af Lorenzoloden i fallets grannskap blifvit så undergräfda, utt äfven de hota med snart fall. Niagara skiljer sig från de flesta andra vattenfall derigenom, att den korta floden mellan Eritoch Jatario-sjöarne genomskär ett alldeles slätt fält, varvid fallet uppkommer deraf, att genomskärningen är djupare nedanföre än ofvanföre letsamma, men icke genom olikhet i de ofvan ;ch nedan befiatliga flodkanternas höjd. Ge romskärningen har befunnits flytta sig smånin som närmare Erit, och i mannaminne så jemnt, tt man trott sig hurna beräkna dess ankomst ill Eri efter omkring halftannat århundrade. Sedan kan bela sjin obehindradt strömma ut, och måste sänka sig med ens högst betydligt. Denna katastrof tycks, efter de sednaste föreeelserna, vara närmare än man förut anat. Bri är 2, gång så stor som Wenern. Garibaldi väntades snart till Newyork; han ägs ämna bosätta sig i Förenta Staterna. Koleran fortfar att rasa i de vestra staterna; täderna S:t Louis och GCincinati voro värst remsökta. Afven i Texas och Mexiko härjade len; mellan den 17 Maj och 16 Juni hade 846 tillsjuknat och 2700 dödt i staden Mexiko, och enligt de sednaste underrättelserna dog ;mkring 1800 menniskor der dagligen. Man emotsig en fredlig uppgörelse af förvållandet med Cuba; styrelsen derstädes hade len 15 Juli lofvat att inom några dagar frisifva de tillfångatagna nordamerikanerna. Från Cartbagena berättades den 22 Juni, att Jesuiterna hade blifvit fördrifna ur hela Columbien.