Aftonbladet – 2 augusti 1850, sida 3

Geografiska sällskapet, i hvars uppdrag Sjögren företog ofvannämnde resa, egentligen. dermed åsyftade utforskandet af de kringspridda qvärlefvorna af Lifflands fornbefolkning; så tilläte dock tiden och omständigheternpa icke hr Sjögren att då personligen besöka dessa ställen, utan var han tvungen att åt dåvarande direktorn för skolanstalterna i liffländska guvernementet, hr Napierski, öfverlemna en mängd frågor, hvarpå denne lärde lofvade gifvå honom svar, äfvensom en förteckning på ord och talesätt, hvilka br Napierski jemväl åtog sig att öfversätta på förberörde dialekt. Sedan hr Sjögren 4848 erhållit alla dessa upplysningar, blef det honom möjligt att till sin reseberättelse göra ett.tillägg, som blifvit tryckt uti akademiens bulletin, under titel: Ethnografiska underrättelser om Liffland, hvarest han ådagalägger på filologisk-analytisk väg, att ifrågavarande fåtaliga folkstam inom Walska kretsen, belöpande sig till 2500 personer, oaktadt möjligheten af språkets likhet med Lifflands ursprungliga invånares, icke är annat, än en särskild Estnisk greov, som afsöndrat sig från den närbelägna Dorpat-Estniska stammen; detta har ock redan 4782 blifvit erkändt af Hupel, en kunnig inhemsk gramatiker. Hr Sjögren gör den anmärkning, att sjelfva benämningen på byn Liw kan ganska lätt och naturligt härledas från Estniska språket, utan att ega någonting gemensamt med !andets namn och gamla invånare. (P. T.) — RoBErRT Pate. Vid undersökningen om denne mans brottsliga dåd mot d:r Victoria sökte hans advokat bevisa att han var galen. Det utröntes att han visserltgen i många fall visat sig ganska besynnerlig: medan ban var officer, bade han klagat, att han hade en hop tegelsten i magen, dem hans doktor ej kunde få dädan; under de sista 18 månaderna han lefvat i London, hade han hvar morgon tagit ett bad, försatt med whiskey och kamfert, och derunder hojtat, stundom sjungit. Hvarenda dag hade han, när klockan i S:t James slog qvarten öfver 3, stigit i en cabriolet, låtit köra sig utom London, vid ett visst ställe låtit hålla stilla, stigit ur och begifvit sig i ett törnbuskesnår; åkdonet hade farit vidare och hållit stilla ett stycke derifrån; efter 40 minuter hade mr Pate kommit fram ur buskarne, samt åter stigit i, låtit köra sig hem och betalt kusken med 9 sh., som alltid så vändes, att bufvudsidan låg uppåt: något annat mynt tålte han ej. Under åkningen hade han dels setat alldeles stilla, dels hviftat med sin käpp. Han hade alltid färdats samma väg fram och tillbaka, alltid, i bvad väder som helt, promenerat bland törnbuskarne och aldrig, mer än engång, emottagit något besök. Under sina vandringar på Londons gator hade han mycket gestikulerat och lyfiat upp foten så bögt, att det ådrog sig uppseende. Kronans advokat och domaren medgäfvo väl att mannen var vriden (eccentric), men icke galen, då han i nästan allt annat betett sig förståndigt och aldrig af sin familj blifvit behandlad som tokig. Juryn rådplägade 3 timmar, innan den afgaf sitt verdict: Skyldig. Han dömdes till 7 års deportation, men frikallades från de 3 offentliga piskninvgar, som hörde till straffet. Vid allt detta äro tvenne omständigbeter, som torde väcka en svensks förvåning. Lindringen i straffet hade sin grund, enligt demarens uttryckliga förklaring, icke deruti att mannen var vriden (hvilket synes varit ett rimligt domskäl), utan i aktniogen för bans familjo!! (En annan stackars satan, som ej haft en rik och ansedd far, skulle således blifvit piskad!) — Den andra omständigheten är den, att under hela inqvisitonen den anklagade ej fick en enda fråga, icke ens den, hvilket motiv ban bade för sitt orimliga dåd. (Tiden.) — KURANT EXPORTVARA. En redare i en af de fransyska bamnärna på vestra kusten ämnar på spekulation i nästa månad öfverföra till Californien 950 flickor. De flesta af dessa höra till den klass af olyckliga varelser, som i de stora städerna lefva af prostitution. De komma. från Rouen, Rennes och Orleans, men till det mesta från Paris; de äro änpu unga och vackra nog för att kunna gifva hopp om förbättring, när de komma i en annan ställning, och exportöran boppas få en god frakt betalt, då då bristen på qvinnor i Californien är så stor, att kursen på en flicka af byggligt utseende, som ville gifta sig, enligt sednaste underrättelser var 50,000 francs. — ÖVANLIGA PRESENTER. Biand de dyrbara presenter, som den i London nu vistarde prinsen af Nepaul gjort till drottningen af England, äro tolf kosvansar rikt ornerade med silfver och hvilka blifvit öfverlemnade med mycken högtidlighet. I Nepaul gälla kosvansar, såsom ett tecken af höga värdigbeter, likasom ,hästsvansar i Turkiet. Då fu Rojan sjelf endast bär 9 kosvansar, så utgör en skänk af 42 sådana den högsta ärebetygelse, som en furste kan visa en annan, och kan endast lemnas åt en så hög och mäktig dam, som drottningen af England.