Aftonbladet – 30 juli 1850, sida 2

ligen —att församlingen skall finna deltagan-: det i detta protokoll belt och bållet motsvara li Frankrikes ära, pligt och intresse. Jules Favre interpelterade derefter utrikes-l ministern angående Itatiens och isynnerhet Roms angelägenheter. Ministerns svar var hufvudsakligen följande: Regeringens politik kar icke undergått någon förändring. Vi bandla genom framställ ning af råd och önskningar. Vi hafva ännu icke erhållit allt hvad vi hoppats, men vi hafva bidragit till förbättring af de! romerska folkets tillstånd. Efter påfvens hemkomst har ingen afrättning skett. Vi hoppas, att ur påfvens Motu Proprio, fria, med allmänt lugn förenliga, institutioner kunna framgå. Ansvarige utgifvaren och geranten för den Bonapartistiska tidningen Pouvoir, som nyligen blifvit fälld af nationalförsamlingen heter Lamartinidre. Han försvarades inför nationalförsamlingen af Chaix-dEst-Ange. Vid den efter försvaret hållna hemliga sessionen skall legitimisten Vatismenil hafva yttrat, att församlingen icke egentligen hade att straffa Pouvoir, utan måste gripa ännu högre — d. v. s. så att den kunde träffa sjelfva Elyse — hvadan han fordrade att intet fängelsestraff utan endast böter skulle yrkas mot geranier. Man tog också till det högsta bötesbetoppet, som kunde kowma i fråga, nemligen 5,000 francs. Elysåe, anmärker en tidning, som hittils bestridt kostnaderna för sin organ och nyligen förstorat det lilla bladets format får ock be tala böterna. Af dotationen, som församlingen nyss beviljat presiden:en B maparte, å!e:fly:er sålunda en liten summa tillbaka till statskassan. Men ännu finnas 2,995,000 fr. qvar. Flera ledamöter, isynnerhet af venstra sidan, alböllo sig ifrån ati deltaga i denna förhandling, emedan de ansågo för orätt, att någon, såsom här församlingen, skulle döma i egen sak. Siegcle anmärker, att i anledning af rättegången mot Pouvoir det var nionde: gången som man tillämpat lagen af d. 25 Mars 1822, hvilken tillåter en förnärmad kammare att instämma den mot hvilken åtal blifvit yrkad af någon enda ledamot. Den första rättegången af sådan art anställdes af pärskammaren mot Drapeau Bianc, i Februari 4823, med det resul tat att arlikelförfattaren dömdes till en månads fängelse och 100 fr. böter. Sedermera instämdes successivt af samma kammare geranterna för Natisnal, Tribune, Reformateur, Nationat åe 1834, och Sidele. De dömdes till I å 3 månaders fängelse och 10,000 fr. böter. Instämdeaf deputeradexammaren voro Journal du Commerce 1826 och Tribune 1833. Diskussion: n om utgiftsbudgeten för år 1851 fortsattes den 22 dennes. Man afslutade förbandlingara2 om undervisningsministeriets budget, hvarvid universitetspartiet åter vann en liten seger öfver sina motståndare i det att församlingen förkastade det af Berryer ifrigt förordade förslaget, att utgifterna ill Lycderna skulle nedsättas med 1530,000 francs. NEDERLÄNDERNA. Den 19 dennes blef lagförslaget om flörmynderskap för konungen, i händelse af thronarfvingens minderårigbet, förkastadt af de förenade kamrarne, emot ministerens tillstyrkande. Efter omröstningen afslutades kamrarnes sesSLOn. ITALIEN. Erkebiskopen i Sassari har liksom havs med broder i Turin blifvit dömd till en minads fängelse och böter, för sitt motstånd mot den Siecardska lagen. Påfliga regringen har protesterat, men det sardinska kabinettet har med energi afvisat protesten och försvarat den ar kamrarne beslutade lagen. RYSSLAND. Uti Petersburg hade den 16 dennes en vådeld utbrustit i närheten af Wasili-Ostrow. Branden fortfor ännu den 16, då notisen meddelades, och hade ödelagt 50 byggnader, häraf 13 läderfabriker. Caszaleiz repslageri blef dock räddadt. Genom ett brinnande fartyg öfverfördes elden ti!l ön Gutojeff och förstörde 50 a 60,000 pud svafvel. Assuranssällskaperna bafva gjort ex oerhörd förlust. GREKLAND. Från Athen berättas, att Patriarken i Konstantinopei ändtligen erkännt det grekiska rikets kyrka såsom oberoende at sig. TURKIET. Eme!lan ryska sändebudet v. Titow och Ali Pascha samt Fuad Effendi, hafva i Konstantinopel varit flera konferenceer, rörande Donau-j furstendömena och de polska flyktingarne. Man kände ej ännu resultatet, men tror, att de vestra stormakterna tillstyrba Porten, ati icke medgifva dskyndsamma mått och steg ull flyktir nes utvis: nde, som Österrike och Ryss land fordra. Turkiska regeringen bar gillat sin komissaries bandlingssätt i Furstendömena, STOCKHOLM. KONGL. FAMILJENS RESA. Sistlidne thorsdag hade konungen med hela kongl. familjen inträffat vid Trollhättan, tidigt på eft. m.