ånyo påropades, infann han sig, sedan han med fångtransport blifvit hitförpassad från Götheborg. Pigan Wallin uppgaf, att, under det hon tjenat hos grosshandlaren Pauli, hon 41844 gjort bekantskap med svaranden, som då varit gardist vid Svea lifgarde, att han lofvat henne äktenskap och ansetts för hennes fästman, hvarföre han äfven, såväl hos Pauli, som sedan hon flyttat till pastor Wallinder, besökt henne med husböndernas vetskap. Något olofligt umgänge dem emellan hade icke egt rum förr än 4846, förklarande käranden, att hon afstode från all talan i anledning af äktenskapslöftet, sedan det kommit till hennes kunskap, att svaranden numera vore gift. , I anledning af hvad käranden anfört, förmälde svaranden, att han troligen vore fader till barnet, men nekade sig hafva gifvit något äktenskapslöfte, utan först sedan Wallin blifvit hafvande tillåtit henne säga, att hon vore förlofvad, för att i någon mån rädda hennes anseende; och förklarade han sig be redd att, en!igt med :käranden träffad öfverenskommelse, betala i ett för allt ett hundrade riksdaler banko, men att hans små inkomster icke tilläto honom erlägga mer än 3 rdr bko i månaden, hvarmed han likväl icke kunde göra början förr än d. 4 Okt. Den resignerande qvinnan förklarade sig nöjd härmed; men, innan domstol n fattade sitt beslut i målet, gjorde hr rådman Weser henne uppmärksam derpå, att hon, genom att afstå från anspråken i an ledning af äktenskapslöftet, äfven kunde beröfva sitt barn möjliga fördelar, som hon kanske genom bevisning kunde utverka. Härpå svarade hon, att hon hade flera vittnen, som, ehuru icke på en gång, hört svaranden lofva henne äktenskap, men upplyste sedermera, uppå ytterligare frågor, att ingen hört detta löfte, innan hon blifvit hafvande, hvadan rådman Weser upplyste henne, att bevisningen vore ändamålslös. Rådstufvurätten fastställde parternas öfverenskommelse och ålade svaranden att i tjugo månaders tid till Wallin utbetala 5 rdr bko i månaden, hyarmed början skulle ske den 4 instundande Oktober. — Uti det förut omnämnde målet melian bagaren Pihl och drängenHellberg afkunnede riådstufvurättens 3:e afdelning i dag utslag. Som bagaren Pihl afstått från ansvar för det Hellberg afvikit ur tjensten, samt Pihl icke satt i fråga, att han kunde hafva tappat de förskingrade penningarne 6 rdr 36 sk. rgds, blef den tilltalade i dessa delar frikänd, hvaremot och då Hellberg erkänt förskingrandet af en korg bröd till värde af 40 sk., han kändes skyldig att för snatteri böta nämnde belopp samt undergå sex degars enkelt fängelse; hvarjemte han ålades ersätta Pihl hvad han för honom förskingrat, tillsammans utgörande 7 rd: 28 sk. rgds. — Vid samma afdelring aftunnades äfven i dag utslag uppå det af stadsfiskalen de Berg mot korpralen Falck samt stadssoldaterna Liliegren, Stenberg och Persson väckte åtal, för det genom deras försumlighet till lifstidsfängelse dömde förre korrektionisten Magnus Johansson beredt sig tillfälle att rymma från poliskamimarens arrestantrum. Falck, Stenberg och Persson, såsom mot deras eget bestridande icke öfverbevisade om någon försumlighet, frikändes, bvaremot Li!jegren, som varit posterad vid dörren till yttre rummet, men icke dessmindre lemnat Jobansson tillfälle att undkommzs, utan att denne äncou kunnat gripas, dömdes till 45 prygel, öfver hvilket beslut L. förklarade missnöje. — Likaledes aftunnades utslag angående skrädderiarbetaren Löqvist, tilltalad för utprångling al falskt mynt, och som Löfqvist erkänt utprånglingen af ett falskt mynt, förestä!lande en norsk specieriksdaler, om hvars falska beskaffenhet han, efier hvad i målet jörekommit, icke kunnat vara okunnig, dömdes han skyldig enligt 7 kap. 2 missgerningsbalken och skulle haödlingarne remitteras till rådstufvurätten i Hudiksvall för undersökning angående sjelfva förfalskningen. Örfver tobakshandlerskan Olssons yrkande om erhållande af belöning för upptäckten af utprånglingen meddelades icke något annat beslut, än att hon ägde, å ort och ställe som vederbör, anmäla sig för erhåltande af den begärda belöningen. Linköping den 24 Juli. Natten till sist. söndag blsf bonden Nils Johansson från Boarp i Nykibls socken, ä stora landsvägen, midt för stadens begrafningsplats, af trenne karlar öfverfallen och i!la slagen samt med kni? sårad, hvarjemte hosom fråntogs en mössa samt en pise med diversa varor. Hans ena häst. ble? också skuren i sidan, dock ej lifsfarligt. Vid härom hållet polisförhör har upplysts, att den egentlige våldsverkaren vesrit en ilia känd-och för brott straffad dräng från Marstad i Bjälbo socken, vid vcamn Carl Msgnus Johansson, gemenligen kallad Färgare Calle. Vid våldets utöfvande lärer han varit biträdd af sin broder, tis merkarlen Anders Peter Johansson här i staden, samt en murare. Carl Magnus Johansson är ännu icke anträffad, men tros bafva begifvit sig till hemorten. (Ö. Corresp.) rt —A— 2