ade uieblitiva, hvartili kommer att en del af dem varande dag infunnit sig till tjenstgöring, m2 st vid den tid då det brådaste arbe tet sku börja, eller kl. mellan 6 och 7 på aftonen, bortgåt:. era om Upsalaläsarne. Då vi för ngra dar sedan omtalat de oroligheter som förelupit i Upsala i anledning af der hål!lsa konventiklar eller s. k. läsaremöten, oc) ; sammanhang dermed meddelat justitie-kanslersembetets underd. skrifvelse till Kongl. Mej med förfrågan om de åtgärder, som i anledning af händelsen borde vidtagas, anse vi 7 opartiskheten fordra, att lemna allmänth del af följande insända artikel, som i går k ed. tillhanda, Ehuru förf. ej utsatt sitt namn, finner man, att artikeln utgått från det i, som hyllar hr rådman Henschen, äfvensom den synes vilja fritaga hr vicepastor Rundgren från all frändskap med Upsalaläsarne. Framstöllnin må naturligtvis gälla för hvad den ken. V: skola taga oss fribeten att efteråt bifoga några anmärkningar, hvilka för upplysnings skull ej torde vara alldeles obeböfliga. Artikeln lyder: Om läseriet i Upsala innehåller Aftonposten för fredagen den 49:4e dennes en uppsats, hvari äro flera väsendtliga misstag, för hvilkas rättande torde få inflyta följande: ens förargelse öfver de omtalade samna för andaktsöfningar lärer hafva orsaen af vilseledande berättelser och sanen, samt, till stor del, genom en lång varig ag A af tidningen Upsala. Den berättelse v.-pastor Huadgren, å tjenstens vägnar, afgifvit till justitiekanslersembetet upplyser; att någre från vår akyrkas lära afvikande lärosatser ej blifvit å konventiklarna uttalade eller några sjukdomsparoxysmer förekommit, hvarföre han ock ansett sammankom sterne vara af oskadlig natur och icke förr, än på sednaste tiden (då agitationen i tidningen Upsala blef synnerligen hätsk, samt bedrefs med en mängd dikter) väckt någon särdeles uppmärksamhet. Då nu hr Rundgren hvarken, på sätt i Aftonposten antydes, står i något enskildt vänskapsförhållande till den, hos hvilken sammsnkomsterne hållits, eller är pläsare. eller vän af läseriet, utan tvärtom motarbetat det både enskildt och, på sednaste tiden, från predikstolen, tyckes hans embetsutlåtande förtjena all trovärdighet: och då sammankomsterne på sednare tider hållits för öppna dörrar, har hvar och en kunnat öfvertyga sig derom, att intet oskickligt på dem förehafts. Icke alla religiösa sammankomster innefatta öfverirädelse af lagarna; ty, i följd af Kongl. brefvet den 15 December 4762, böra väl ej åtala de ;sammantkomster, som skett i god afsigt till gudkats egen ningslöss aktigh ars förrättande, utan att något oskick therigen onventiklar) förelupit. ) Huruvida ens någon IH varning kan lagligen och formen!igt beslu innan den, som anses böra varnas, blifvit på nägot sätt hörd, eller beskaffenheten af sammankomsterae blifvit fullständigare utrönt, eller på något sätt visats att något oskickligt dervid förTekommi:; torde, i följd af 46 Regeringsformen, af mången botviflas. Innefattar den s. k. varningen deremot biost en underrättelse, att, i händelse konventiklar eles hållas, de komma att lagligen åtalas, så emot föga att anmärka; ty, om åtal sker, får alltid den anklagade tillfälle att försvara sig, och äiktlisaren skall då bevisa alt sammankomsterns stridande mot lag, hvilket naturligtvis icke sammankomster äro, äfven om Guds ord derv it läst. Konventikelplakatet innefattar flera karakteristiska kännetecken på de sammankomster, sor 0 brottslige; och, innan alla dessa kännetecken fräffa på en konventikel, är den ej stridande mot plakatet. Upsalas berättelse om uppträdet den 7 dennes är till stor del en dikt, och lärer, såsom eu annan tidning uppgifvit, orsakat folksamlingen don 44:de. DÅ tidningen Upsala uppgif1 vit att, oc t ;hurraropen och skränet, den som höll konve n, icke genom dess upplösande sökte förekomn:a allvarsammare utbrowt af folkviljan, hvilket t r er ny utmaning, torde äfven deraf kunna siutas, att den, som höll konventikeln, beherrskades icke af rädsla, utan af öfvertygelse att han handlade !sgenligt. Berättelsen i Upsala och Tiden,, att en hustru fått afsmak för t sig skola föda en frälsare, är väl ar å något, som inträffat icke i Uprösunda (Taxnäs) två mil från Upsala, eterligep) har något sammanhang sned konventiklarna i Upsala.n Till en början märker man af denna insändares skri:t det måtte synas hr Henschens eget par ävärdare att saken kommer till åtal, äv alv den stannar vid en varning inför konsistorium, der hr H. skulle ohörd nödgas hålla till godo hvad honom öfverginge. Det skulle till och med kunna sättas i fråga, om ) Insändaross tolkning af Kongl. Br. d. 45 Dec. 4762, sisom skulle i följd deraf från 17926 års allmänna förbud vara undantagne sammankomster, som ske i god afsigt till gudaktighetsöfningars förrättande m. m., vet hvar och en, som känner sjelfva douva bref, ej höra till saken. Dessa ord stå i K Br. blott som ingress och recite angående sommaren 4761 i Finland förelupet uppträde. hvilket utgjort anledningen till brefvet, men alls icke är en stadga deruti. Brefvets föreskrift angår endast den omständigheten, att religionsmål ej få företagas vid domstol innan anmälan skett hos de högre auktoriteterna. SE I JE kh PA . oo sam