Lord Palmerstons Förklari ing ankl Li . gående Englands politik. Forts fr. 22 467.) Lorden som nu rest utför Alpona och kom ner till Lombardiets täcka få li (mun:erkt) -ade: vMan bar anklagat mig för orättvis: mö !errikiska reKeriogen, emedan jag skall undan ; depesch från furst Metternich till grefve C ; som innehöll ett förnekande af de s pr man tillagt österrikiska regeringen i it åzenheterna. Men saker passerade i Ia! a tiden, som icke ingåfvo oss benägenhet at ;a depesch det värde, som den måhan förtje ; (Bifall) Ferraras besättande och ho:ei ait besötia Toscana on dess regering gjorde några förasadringar med natisnalgardet i landet, kunde ej gifa n synnerligt värde åt det förtroende vi e: om vi icke meddelat denna d oco. Bifall) Men posch. bsarföre fästade icke grefve Calloredo vår uppmärisa ; derpå, u:an lät hela tiden mellan Febr vari h Augusti aflöpa, ifrån det att depeschen mede . ända till dess den ifrågasattes i öfverbuset. : r om grefven icke kände till saken, hvarföre påkallade ej furst Me:ternich vår uppmärksamhet derpå. (Hör, hör!) Men emeilertid äro vi anklagade ati vars anstiftare, försvarare och uppmuntrare af rev. nerna. Det har varit alla de mäns öde, som yrk isenliga förbättringar och vilkorliga förändringar. att blifva betecknade såsom revolutionens kämpar. (Hör; hör, och högt bifall.) Detta är det lättaste sättet, att slå ner dem. Det är den antagna fören hos alla advokater för enväldet, att aldrig !k 2 de verkliga revolutionärerna; de söka alltid ! alla de moderata reformvännerna: såsom de farligaste. (Bifall) Bästa sättet att reta alla emöt dom, är att kalla dem revolutionärer. (Bifall.) Deraf finnas två slag. Det ena, dessa häftiga, hetlefrade och änksamme män, hvilka fly till vapnen, för att öfverändakasta en regering, utan att betrakta följderna, utan att beräkna de svårigheter de hafva att besegra, utan att jemföra sin egen styrka med deras. som de hafva att bekämpa och som dränka sit: nd i blod och ådraga sina landsmän omätliga olyckor och lidanden. (Bifall.) Ett annat slag äro de förblindade, som intagne af föråldrade fördomar, söka sätta en damm för menskliga samhällsförbätiringarne intill dess den oemotståndliga kraften af hopadi snöje öfverändakastar dessa samma instituion hvilka genom ett tidsenligt begagnande af förbittrande medel skulle gjorts. starka och välgörande. (Högt bifall.) Sådana äro de revolutionärer, som kaila oss för revolutionärer. (Bifall.) Det var icke för att göra revolutioner, som lord Minto sändes till Iia!lien. Han gick dit, för att utföra en bemedling meilan Neapel och Sicilien. Men jag. vill först komma till kriget i Lombardiet. Jag ämnar icke säga att någon rättvisa fanns, enligt inter-nationelia tiraktater, att göra infall i angränsande länder. Deva kan vara orätt; men jag tror, att det finnes känslor och konsiderationer, som kunna förklara förhitlanden, hvilka man i första özonblicket icke kan illa, uten snarare fördömer. Österrikiska regeringen hade genom sin ambassadör begärt vår bemedling mellan sig och folket i Lombardiet. Under loppet af denna underhandling blef ambassadören tillåtet att föreslå, såsom basis för densamma, att Österrike sku!le afsäga sig all rätt och alla anspråk på Lombardiet. Österrikarne ansågo sjelfve att det skulle blifva slutliga resultatet; men böre vi taalas, för det vi icke ansågo, att det skulle vara nyttigt för den pationen, och icke antagBEER RIRRIIRISIE NSSSSA