Aftonbladet – 24 juli 1850, sida 2

vilket dock sker genom att gifva begge en emensam benämning, hvilken ej längre passar. rolkskolelärarens befattn.ng utgår icke på att vara sångare, ehuru äfven någon koralsång insår i den barnundervisning, han sköter. Vid lenna namnfråga, såsom mindre vigtig, må man dock ej fästa sig. En artikel, förtjent af mer än flygtig uppmärksamhet, läses i Mercurivs JM 1, under titel af Pensionsfrågan. Den är analog med en dylik artikel i JE 2 af Musikalisk Kyrkotidning,. Förslaget om en Pensionsinrättning för hela klockarecorpsen (i nämnde, ofvananförda betydelse) är utan tvifvel ganska nyttigt, och bör icke vara outförbart, om det med nit omfattas af alla deri intresserade. Förslaget innefattas kortligen i följande (hvarvid vi endast fästa en viss betänklighet vid den kongl. sanktionen, hvilket, efter hvad man sett i och för t. ex. Hushållningssällskaperna och andra stiftelser, varit vida mer menlig och binderlig för utvecklingen till ett bättre, än på det hela gagnelig): En organist, kantor, klockare eller skollärare i hvarje kontrakt (t. ex. den som erhåller detta nummer direkte från Red.) utfärdar kallelse eller inbjudning till sina embetsbröder inom kontraktet, att sammanträda på viss tid och ställe (om möjligt i Juli månad detta år). Före detta sammanträde uppsättes för hvarje kontr. af en dess ledamot eller annan person ett förslag till stadgar eller reglemente för en penstons-förening, som vid sammanträdet granskas och underskrifves, hvarefter ett eller flera ombud för hvarje kontr. väljes. De sålunda valde ombudsmännen sammanträda åter stiftsvis på öfverenskommen tid och ort (t. ex. hvarje stift i den sted der biskopen bor och om möjligt i Augusti måned), hafvande hvarje ombudsman till sammanträdet, de förslag till reglemente, som vid kontrakt-sammanträdena blifvit afgjorda, på det dessa vid stiftssamsamträdet må sammanjemkas till ett helt. Slutligen väljes en kommitte, bestående af ett eller flere ombud från hvarje stift. som t. ex. i Stockholm sammaunträder, för att sammanjemka de olika stiftsreglementen till ett för hela riket gällande pensionsreglemente för organister, kantorer, skollärare och klockare, hvilket reglemente kommitteen, efter att hafva det genom korpsens tidning allmängjort, till Koog!. Maj:t inlemnar med ansökan om sanktion. — Då, när hela korpsen semfaldt i underdånighet anhåller om sarkiion å ett gemensamt reglemente — då om någonsin, skulle man väl kunna hafva största möjliga kopp cm dess slutliga fr:mgång.n , oc — Tredje Häftet af den från hrr Östlunds och Berlings officin i Norrköping utkommande edition af Bibeln, illustrerad med träsnitt, visar sig i publiken. Det hela har nu avancerat till början af Domareboken. Ett klart tryck, förenadt med billigt pris, har, efter hvad man hör, gjort denna edition så begärlig, att circa 10,000 ex. uppläggas. Träsnitten kunns ej kallas fina; men äro tydliga, arbetade efter goda teckningar, och tillfredsställande för den större allmänheten, i synnerhet på landsbyg: den. — Af Svenska Famijboken har man erbållit 12:te bäftet; hvari synnerligast rekommenderar sig ett stycke af Franzen, om Musiken; samt en ännu icke afslutad artikel om Måleriet och konsten i allmänhet. — Det Nyc Original-Bibliotheket fortgår oafbrutet; och sedan Ett Rykte, af fru Carlen längesedan blif vit afslutadt, och Westerlånggatans Engel af Kjellman Göranson, derefter underhållit läsaren, jouerar man nu af Svarta Gestalten pi Thorsborg,, hvars författare icke utsatt sit! namn. — Vid sidan af alla dessa svenska pro: dukter, som allmänheten rätt mycket gouterat, visar sig äfven en annan inhemsk romanserie, under namn af Nytt Kabinettsbibliotelo hvars utgifvare, hr Ridderstad, redan lemna! 12 häften af den deri förekommande första romanen Drabanten, författad af hr R. sjelf ech med talang behandlande flere intressanta ämnen och personer under Gustaf III:s tic (Armfelt, Munck, 0. s. v.)