Aftonbladet – 19 juli 1850, sida 2

en öppna portiken visades en utsigt öfver ett noriskt landskap med en ättekulle och Berzelii lagerröpta byst. I fonden, begränsad af fjellen, sväfvae på lätta moln naturens gudinna, alma Terra, mgifven af Psyche och Genier, bekransande den tore vetenskapsmannens hvilorum. Taflans effekt jar genom illusorisk belysning dominerande, oakadt den rikt upplysta salen, och förgrunden utgjorde ikasom ett proscenium, en blomstergård, — endast itförbart genom H. M. Konuegens ynnestfulla beifvande att få disponera för festen de rika orangejerna vid Rosendahl. På templets attik lästes i alnsög blomskrift: Naturam jussit vires proferrelaentes, och i arkaderne voro mellan cypresser kanlelabrar anbragte. Högst öfver portiken utbredde ig en trof6 med svenska riksvapnet, omgifvet af lika nationers fanor. — Den jury, som blifvit vald att afgifva yttrande i tryckfrihetsmålet mellan Aftonbladets ansvarige utgifvare och tullinspektoren m. m. Ullman, kommer att sammanträda lördagen den 27 dennes. — I går afton voro samtliga elever och lärare vid Institutet för Döfstumma och Blinda bjudna af herr Guerra att bivista dess representation i hr Mothanders Manege å Kongl. Djurgården. — Hr Jolin är för närvarande sysselsatt med bearbetning af en dansk teaterpjes, kallad Embedsiverp, hvilken redan under denna säsong lärer komma att gifvas på Djurgårdstheatern. — Det berättas, att hr Stjernström ämnar återkomma hit i Aug. månad, för att å Mindre teatern gifva sitt afskedsspektakel, dervid bland annat skall uppföras ett originalmonologstycke, författadt af en bland nämnde teaters yngre artister. Före sin afresa härifrån lärer han då äfven arrangeraen representation å samma teater till förmån för en behöfvande artist. (ÅA. P.) — Ifrån Christiania berättas, att två engelska yacktklubb-fartyg ditkommit med några engelska lorder och deras familjer, samt att dessa göra ständiga lustturer i trakten, för att bese landet, fiska, m. m:; I ett enskildt bref säges, att de äfven lära ämna besöka Sverige. — Från Abo skrifves: Sjukligheten inom staden har uppnått en hög grad. Mest gängse äro gastriska och nerffebrar.n — Posttidningen meddelar, under fetstilsrubriken : Sammangaddning, den berättelse, som Dagl. Allehanda i går innehöll, angående tolf extra kontorsskrifvares i härvarande postkontoret uteblifvande sistl. tisdags afton vid postexpeditionen, hvarigenom denna mycket försenades; samt fogar dervid den stränga reflexionen, ,alt det ifrågavarande dussinet extraskrifvare icke tyckes handlat med synnerlig eftertanka, enär denna bordt säga dem, att ehuruväl det må anses stå extra biträder fritt att med sitt biträde upphöra när de behaga, det vore illa beställdt med samhällsordningen, derest dylika försök att trumfa sig till fördelar, finge onäpste passera.n Vi hafva med afsigt underlåtit att omtala det oss redan före Dagl. Alleh:s berättelse kända förhållandet, på det att detsamma, i följd af den närmare undersökning derom, som: förmodligen kommer att ega rum, skulle kunna sanningsenligt berättas. Men då vi nu se det officiella bladet kasta sig med sådana hårda omdömen öfver de extraordinarie tjenstemännen i postkontoret, anse vi oss böra nämna, att enligt hvad vi hört, poststyrelsens och regeringens uppmärksamhet länge fästats uppå det orimliga; att låta postexpeditionen bero af icke lönade biträden, och att det oaktadt vid den nya organisation, som nu vidtagits, man icke endast vägrat bestämda arfvo: den, utan till och med -borttagit ljuspenningar och nedsatt de vanliga gratifikationerna för. de extra-ordinarie tjenstemän, hvilkas icke obetydliga biträde man likväl yrkar, un der det att hr general-post-direktören sjelf m fl. lära blifvit med högre inkomst ihågkomne Då, enligt hvad det uppgifves, de sålunda bort glömde eller missgynnade personerna, lära an mält att de ej kunde tjenstgöra på så obillig: vilkor, och detta icke skall varit general-post direktören obekant då han i tisdags på en kor tid lärer varit i staden, men lemnat dera ställning utan afseende, så blifver väl saker icke så oförklarlig eller fördömlig. Emellertic synes en på verkliga förhållanderna grunda berättelse vara nödig, för att rätt kunna be dömma densammas beskaffenhet, och vi hafv: bär endast anfört hvad för oss uppgifvits.