Aftonbladet – 12 juli 1850, sida 2

hvilken, så länge den fortfarande eger rum, äfven skall komma att utöfva samma menliga inflytande. Hushållningssällskapet föranledes häraf till den fråga: är då hägnadsskyldigheten verkligen att anse som ett så oeftergifligt vilkor för slättbygdens egofrid? och det svar, som häruppå gifvits, så väl af det första allmänna svenska landtbruksmötet, som förnämligast af andra orters mångårigt vunna erfarenhet, har ingalunda varit tvetydigt. Det innefattar nemligen att egofrid lättast, med minsta kostnad och olägerbet beredes dymedelst, att kreatursegaren sjelf tager eller låter tega vara på sina kreatur under ansvarsskyldighet för den skada de tillfoga å andras esor; men mot lemnad frihet att sådant förekomma medelst tjudring, vallning, sta!lfodring, hägnad, eller hvilken annan utväg, hvartill sporrad uppfianing kan leda. De vidsträckta, nära nog oberäkneliga fördelar, som äro att vänta af jordens obehindrede användande, vare sig till odling af säd, fodervex:er. skog eller hvad annan produktion som helst, äro alltför starkt i ögonen fellande, att säl:skapet ej skulle uppbjuda hela sin verkningsförmåga, för att sidane befrämja. semt med begärlighet omfatta hvarje tillfälle att, på allmänna eftertankans och öfvertygelsgrs väg, söka bereda framgöng åt en fråga, så ingripende i fosterbygdens ekonomiska väl eller ve. Ett sådant tillfälle har nu erbjudit sig, då egeren af Stora Halla beräget tillåtit sällskapet ait å nämnde egendom föranstalia ett landtbruksmöte, med hu vudsakligt syfte att närmare utreda och åskådliggöra cj allenast fördelarne af egofrid utan bögnad, utan äfven dessemmas praktiska utförbarhe:; då på stället föremål äro till finnande, egnade att stadga öfvertygelsen i båda dessa delar. Med öanlitanda sf enabarda eller lika beskaffade utvägar för egofrids bållande, som de, hvilka vid det:a landibruksmöte skola blifva äöskådliggjorde, uppstår äfven möjligheten för hvar och en att tillvinna sig alla de fördsler, ei förbättrad: åkerbrukssystem erbjud; och är det på grund af sådan sutsats, som bu:kå:lsirgssällskepet bärmed inbjuder såväl länets jordbrukare i elimänhet, som slättbygdens i synrerhet och aila andra, hvilka nitälska för jordbrukets forikomst och frigörande från dess forlamande ljettrar, till ett landtbruksmöte, hvilket, i sammagbang med sällskapets allmänna årssammenkomst! den 5 nästkommande Augusti, skall hållas på Stora Hslia egendom i Jungs församling af Skånings härad följande deg eller tisdagen den 6 Augusti. Vid deua möte kommer följande ordning attickttagas: : 4:0 Samlingen till mötet sker vid Jungs gästgifvaregård kl. 40 f. m., från hvilket ställe mötet företeger en tur i åkdon genom egorna till Stora Holla för beseende af derstädes under sednera är orgenisersd: cirkulatiorsbruk. Vid egendomens torp göres erforderligt uppehåll för att taga i ögonsigte huruledes 20 st. särskilda torplägenheter kunnat bringas till cirkulatiopsbruk i likhet med sjelfva gärdens, och detta hufvudsakligen på grund af betesfrid, uten hägnead. 3:0 Från torpen begifver sig mötet till Halla gård, hvarest å dertill föranstaltad lokal diskussion varder öppnad öfver nedan meddelade ämnen och frågor. 4:0 Efter slutad diskussion är 4!V, timmas tid anslagen för middagtmåltidens intagande vid för tilifället inrättad restauration. 5:0 Härefter beses det vid egendomen placerade stemhollärderi, hvarifrån mötet begifver sig till den för tillfället ombesörjda exposition af kreatur, åkerbruksredskep och slöjdprodukter, å hvilka artiklar auktion sedan må varda hållen, om så af egaren önskas. 6:0 Genom dertill särskildt utsedd person gifves slutligen å fältet ett kort praktiskt föredrag öfver de rationela grurderna för teg-läggning och dervid behöfliga iaktagelser, hvarefter mötet ugpplöses. Sällskapets ordförande, som leder mötets förhandlingar, eger att medelst lämplig signalering lita tillkännegifva de särskilda förebafvanden, bvilka ofvan angifne blifvit, eller eljest kunia förekomme. Beträffende expositionsåtgärden kormer särskildt tillkännagifvande aw blifva allmänheten meddelact af den bestyrelse, som för ordnandet af denna argelägenhet är utsedd. Lidköping den 34 M:j 1850. IL. W. Kylberg. A. Hamiiton. Johannes Andersson. M. Eylander. E. Nonnen. C. Rudenschöld. A. Wästfeldt. S. de Frese. F. P. Hierta. P. A. Lindstedt. J. Fr. Ahlberg. Diskussionsämnen vid landibruksmötet på Stora Halla äro: Q) Då behofvet af ett förändradt, mera lönande och åkrens produktionskreft bättre bibehållande, åkerbrukssystem å länets slittbygd är allmänt insedt; frågas huru och genom hvad medei tillvägabringa öfvergången dertill? b) Kan en sådan öfvergång låta sig göra med bibehållande af hägnedsskyldigheten såsoro grund för ägofrid? Kan den det ej: buru och genom hvad medel påskynda en ny sakernas ordning? c) Då ett lands klimatiska förhållanden och Idess innevånares ekonomiska trefnad i väsendtlig mån äro beroende af skogars tillvaro, vård och tillväxt: huru och genom hved vedel uppmuntra en till försköning och mångfeldig nytta ledande skogsodling å vissa och dertill passande delar af länets slättbygder? d) Då länets hushållningssällskap inser cch erkänner sin förbindelse och anser bland sina skönas e uppgifter att, i hvad på det anrkormer, söka befrämja framgång åt dessa ämnen, hemställes ytterligare till mötets öfvervägande: huru och genom hvad medel sällskapet lämpligast härför må kunva verka? Åsskössee—— et RÄTTEGÅNGSOCH POLIS: Den uti stadsmilitärens arrestrum den 46:de sistl. Tuni månad döde stadacetdatenm KFölkerts Slägilingar, 10 So