Aftonbladet – 11 juli 1850, sida 2

— Till red. bar blifvit insänd en uppsats om det nyz Kyrkolagsförslaget, jemte en kritik öfver Lusds Domkepitels i anledning deraf till Kongl. Maj:t inkomna utlåtande, hvilken vi destohellre velat meddeia allmänheten, som, ämnets egen vigt oberäknad, den omständigheten väl synes värd påpekande in publico, att genom ett dröjsmål, hvars grunder man kneppast kan utfinna, ännu icke alla konsistorier i riket till regeringen lära insändt sina anbefallda yttranden om nämnde Kyrkolagsförslag, ehuru det redan flere år legat färdigt. Hvad innehållet af ins:s artiker i och för sig sjell beträffar, anse vi oss väl icke till alla delar kunna underskrifva det för egen räkning, i synnerhet vidkommande konventikelplakatets upphäfvande, hvilket ej synes lämpligt utan sjelfva den s. k. statskyrkans annullerande, enär den sednare ingenting är eller i sig inner fattar, derest den icke utöfvar en restriktiv makt mot sekter, genom att till sin disposition hafva ett eller annat slags konventikelplakat. Men statskyrkans upphäfvande ingår, som man ser, alls icke i ins:s system, Till anmärkniogen om denna inkonseqvens, skulle vi kunna lägga ett par andra, t. ex. om ins:s förslag till benämningarne stifisoch rikssynoder i stället för prestoch kyrkomöten, m. m. som synes temiigen ovigtigt. — Det hela rekommenderar sig för öfrigt genom en grundlig kännedom och sskrik behandling af ämnet. Artikeln följer. Det nya Kyrkolagsförslaget och Lunds Domkapitels utlåtande. Genom denna sammanställning åsyfta vi dels att på on gång göra allmänheten bekant med tvenne, hvartdera på sitt sätt ganska märkvärdiga arbeten, dels at genom det sednare skaffa åt det förra en ram, i hvilken dess utmärkta egenskaper så mycket klarare kunna falla i ögonen. Dessutom hafva vi det hoppet att den polemik, hvartill vi känna oss uppmanade, skall åt vår framställning gifva ett större intresse än som kunde påräknas, om vi biott ginge refererande till väga.