Aftonbladet – 9 juli 1850, sida 2

er Sn — man mer än annorstädes i verlden in roa sig för betalning; här i Stockholm fordrades, för att vara bildningscirkel: muntrationer, gillen m. m. s Tänker man sig nu, här bredvid, d; ofvannämnda skolorna för arbetarne vid Brilannia-Bron; så s:r man huru vi uppställt oss, och huru, på andra sidan, ett stort praktiskt folk går till storverk och ära. Hvarje fosterlandsvän måste lifligt önska oss ifrån vår lutning till lärd, och att vi må upprätta oss till allvar, som ej saknar glädja. Våra bildningscirklar bade ett föredöme i Tyekland. — Bildningscirkeln (Der Bildungsverein fär Arbeiter) i Hsmburg har sitt proaram tryckt i Die Werkstat(, för 1847, sid. 440. I Februari månad det året utgjordes cirkela af 452 ledemöter, som förensde sig i en skola, der söndagen upptogs från kl. 8 f. 1. till 5 e m., och hverdsgsrne på aftnarne: mindegar frin 6 till 40, tisdag, onsdag och thorsdag från El. 87, till 40, fredag från kl. 8 till 42 (om ej tryckfel), lördag från kl. 9 till 40. Undervisningsämnena voro: Architektonisk rilning, Frihandstecining, Perspeksivleckning, Ceometrisk teckning, Räkna, Bandstil, Tyska språket, HranIska språket, Engelska språket och Sång. Dessutom afhördes, på andra tider, offentliga föreläsningar: en kurs i allmän Kemi, med förklarande experimenter; ex kurs i technisk Kemi, eller vetenskapens användande på mnäringarne, med förklarands experimen:er; en kurs i physisk Geographie, sazt de olika läsdernas i Europa skaplyzne, och markens iaflytande på invånarne; en kurs i physiska experi menlecr med förklaringar; en kurs i den mathematiskt physiska delen af Geographien, såsom förberedelse till den historiskt politiska; en kurs i Tyska historien från äldsta tider intill reformstionen (Greklands historia följer d rpå); en kurs om menniskokroppens byggnad och förrättringar. . Vi hoppas, att bildningscirkeln i Stockholm skall, snart inseonde sin afväg, och genom det berömliga nit, hvarmed han sammenhållits af sina ledare, samt till det stora antal, hvaraf han haft att glädja sig, inslå samma väg: den techniska skolan, till hvilken äfven Arbetar-föreningen måste sluta sig, sisom det jörsta och det vigtigaste för hennes mål — det enda hvarpå arbetaren kan vinna en fast politisk betydelse, inbringande för honom sjelf, och omfattande icke mindre än — landets ära och välfärd. Svenska slöjdföreningens skola besöktes siste vårterminen af 489 elever. Detta antal anser man vara stort, och vi glädja oss deråt att skolan, efter ouppbörligt stigande, nu uppnått det; men huru ringa är det icke, när man besinnar att S:ockholm eger öfver sjulusende handiverkare och fabriksidkare, ifrån hvilka, om de rätt förstode huru mycket denna undervisning för dem innebär, skulle storma och öfverfylla skolan, i stället att hon till hösten kanske icke får fullt 200 elever, som den nya lokalen fr beräknad att god: kunna rymma; ty icke kan någon utestängas derifrän af 46 sk. banko skolafgift i månaden, hvartill Föreningen bestimt den, icke säsom skulle han till någon hufvudsstklig del betäcka gifterna för skolan 3), men såsom något biträda de:till, och derföre att, hvad erfarenheten apnorstidres lärer hafva visat, någon afzifi måste finnas, på det att eleverna med större omsorg må begagna all tiden för undervisningen. Alldeles medellösa mottagas såsom frielever. Men om således det är visst att elevernas antel ännu icke motsvarar den mängd som beböfver undervisning och borde hoptals besöka skoan, hvilk:et äter vill siga att slöjdidkarne i allmänhet ännu icke fullt uppfatiat vigten af upplysning; så gifves det dock rätt många som klart insett den, och kanske fins:es intet land som företer ev säkrare prof på deita förböllarde, än just vårt här i hufvudstader, Det är, för den som djupare besinnar saker, verkligena rörande att se de olika åldrar hvilia pu söka islöjdföreningens skola, sedan vid hennes verksamhet många skösa fruster visat sig på utomordentliga anlag, som icke vetat af sig sjelfve, men här hastigt utvecklat sig och hemburit förmånligare, ställning inom yrket, samt glada utsigter för fra Det har nemligen, efter hvad hr ordföran ten de på högtidsdagen, visat sig af de anteckii men under denna virtermin gjog! för hennes matrikel; men hvitka icke 2 kunnat blifva alldeles fullständiga, då terken föll derpå först sent, när af den rörliga personalen flere redan jhede lemnat skolan för termisen, upptagne af brådskande arbeten utom henne; det har. söga vi, ef dessa anteckningar visat sig, att elevernas ål!er va rit från och med 40 år, ända till cch i.ed 37: af 446 elever, som lemnat åiders uppsift, 23 v öfver 97 år, 32 öfver 25, och 76 öfver 90 år gamla; eller att 52 , voro öfver 20 år, ech blutt 48 under. ; Et: strängare bevis på försummad uppfostrar, genom siateos felande omtanka, ken ej pifvas, än då en 37 års sammal man kommer till den nyinrättade skolan stt få undervisning: ett tydligare bevis kar ej heller finnas på behofvet af undervisning, och icke ett vackrare, på en uppklarnad anda hus folket att söka henne. Slöjdföreningens direktion ledde, redan i sia första ansökan om statsanslag till föreningens bär i hufvuds:adea anlagda Slöjdskola, uppmärksombeter derpå, att hufvudstaden, i anseende til sin betydligare folkmängd och andra förewäden fiamför de övriga städerna, för den inhemska slöjden och handtverkerierna obestridligen utgör den m-depunkt på hvilken desammas utveckling och framsteg äro beroende, och hvarest handtverksoch slöjdidkerne i allmänhet måste söka fullkomna sio skicklighet; och att således frågan icke kunde anses tillhöra hufvudstaden ensam, uten angick hela andet. De pyssnimnde anteckningarne i slöjdskolans matrikel, för vårterreinen, bevisa att direktionens anförde framställning var fullkomligen grundad på verkligheten, och vi upplaga här, för sitt allmänna intresse skull, en förteckning på elevernas födelseorter och antalet från hvarje: Stockholm 84, Arboga 4, Kalmar 4, Carlskrona 4, Carlstad 4, Carlshamn 2, Gefle 4. Fahlun 4, Hannover 1, Helsingfors 4, Götheborg 4, Jönköping 4, Lund 4, Malmö 4, Norrtelje 4, Norrköping 4, Nyköping 4, Piteå 1, Sölvesborg 4, Umeå 3, Upsala 4, Wexjö 4, Wisby4, Örebro3, Dalarne 4, Dahlsland 3, Gottland 2, Nerike 3, Södermanland 7, Skåne 4, Småland 8. Westergöthland 2, Upland 4, Wermland 7, Östergöthland 7: tillsammans för 470 elever, hvaraf från hufvudstaden sjelf således icke mera än 55 Y., o. Såsom 3rof på det allmänna deltagande, hvaraf Svenska Slöjdföreningen haft att glädja sig under sina fosterländska bemödanden, må nämnas, att i flere landsorter legamöter qvarstannat i Stockholms förening och till henne betala ärsafgiften, ehuru de ingått uti de för orterna särskilda föreningar, som efter hufvudstadens exempel bildat sig. Af direktionens årsberättelse inhämtades, att bär i bufvudstaden handtverkeriernas f, d. åldermän mfl. hade sistlidit år för slöjdskolans räkning föranIstaltat en exposition af Stockholms f. d. skråembetens Toch gesällskapers emhlemer m. m., af hvilken till föreningen influtit 364 rdr 44 sk.; samt att bokhandlaren, herr magister C. A. Bagge, som allt ifrån skolans begynnelse visat henne sin välvilja genom ärliga och betydliga skänker af böcker, äfven år 4849 förärat ansenliga bidrag till bennes bibliothek. Hr Ny der