Aftonbladet – 9 juli 1850, sida 1

I Röster på venstra sidan: Alldeles i! Så är det! B-avo, bravo! Gen. Cavaignace. Konstiturioson uspställer den jallmänna rösträiten; ifrågsvarand: försisg stute enidast gifva en inskränkt rösträ::; derföre jag sätter mi ig emot regeringeas prop ios. (Lifiigt bifall på venstra sidan.) Lagförslaget skall blifva föremil! ör talrika anmärkningar; jag skall inskränks sic il några få. Man har redan bestridt lagförsissets urgenc2; det är nu tillfälle att undersöka och b-visa dess olämplighet. Jag fianer det höglige piggt och farligt. Och jag skall anföra mina 84käl. Den verkställande mak församlingen hafva ännu tvangs 1irs ind, enligt konastitutionens bestämmelser. M-no säger 0ss ofta — och man har skäl dertill — av! hvad som är nödvändigt efter en revolution är starka. obestridda och obestridliga statsmakter. År det klokt att med utcigt pi ios:s tvenne ytterligare år, under hvilta landets, 54230 fortfarande skola vara öfverlemnade åt den när :4e styrelsen, är det klokt att stiga fram och si2 oss att valmanskorporationen, sådan den nu existera :sluter orena elemeater; att lagen föranleder t1i:! tairika svek och bedrägerier; att det är farligt att majoriteteter ästadkommas genom slump. För : fel anser jag sådant för högligea oklokt. (Bifall på venstra sidan.) Jag har sett legitimitetens styr? hvars princip grundade sig på gudomlig rätt; har sett det konstitutionella konungadömet, som Fr i ord än i handiing erkände grundsatsen om patisnalsuveräniteten; jag har sett dem ifrigt sysselsatta af bemödandet att framför allt göra principen för deras existens obestridlig. Nåväl, är det klokt, är det fö nuftigt, att, då j ännu hafven tvenne år qvar för av: deruoder leda landets öden, är det klokt, att hkval saga, att den valmanskår, som gifvit eder styrkan, makten, är ovärdig, är ofullkomlig? Och om församlingen tillåter mig su vara fullkomligt upprigtig, så säger jag: Ett af följande tvenn2 saker: Antingen skall lagen vara o:illräcklig för vissa syfemål. eller tillräckligt verksam; det vill med andra ord säga: Antingen skall den åstadkomma ea stor förävdring i den allmänna omröstningens uttryck; eller ock skall detta uttryck blifva detsamma som föru:. O:adet blifver detsamma som förut, så varen öfveri7gade, att man af eder skall begära någoa ting annat..... (Snsation.) Men om deita wtryck visar :z vara förändradt, så skall man taga tillfället i ak: och begagna detta vapen mot oss. Och då skall man säga till eder: Det är ju j sjelfve som hafven förklarat, att valmanskåren var oren, ofullkormlig, at. den kunde frambringa hazardmajoriteter: Jag håller mig just: vid detta ord. (Från venstern: Brav: bravol) Jag har nu visat lagens olämplighe: från en synpunkt. Jag skulle kunna göra många andra anmärkningar; men öfverlemnar åt de följande talarne att utveckla dessa. Jag har vidare sagt att jag anser Jagen farlig. Ja, den är farlig, och det i många afseenden. Jag vill nu endast påpeka den förnämsta faran. Under 35 år hafva de statsmän som styrt landet föreställt sig något som de kallat det !sgala landet. År 1830 protesterade det legala landet, det stred parlamentariskt för sina rättigheter; da som stode utanföre, massan af medborgarne, som icke tillhörde det legala landet, d. v. s. nationen, sam stod utanför, — den gjorde revolution. fr 4848 — och äfven denna gång var det sympatbi mellan det s. k. legala landet och massan af medborgarne; — år 1848 sökte det legsie landets minoritet att upprätthålla reunioesrätten; den protesterade. Niväl! äfven denna gång gjordes ytterligare en revolution, utom det legala landet, af nationen. (Sorl på några af högerns bänkar. — Bifall! på venstra sidan.) Det är af historien — och här har man en färsk historia —; det är af historien som man bör draga lärdomar. (Bifall på venstra sidan.) Hvad är det för lärdom som man dragit? — Det är att denna det legala landets fraktion är högligen, är fullkomligt vanmäktig. Den har väl kunnat — mia Gud, jag vill icke anklaga någon — den har väl kunnat gråtd kälta, bråka och lägga hinder i vägen för styrelsen, och ofta nog. Men aldrig har jag sett denna fraktion hvarken befästa eller upprätthålla makten ...... (Bravo, bravo, från venstern.) Uader dessa mer eller mindre allvarsaroma tvister, som uppstodo melian det legala: landet och makten, bar alltid massan af nationen bisadat sig i leken och deraf slutligen gjort revolution. Se der en sak som man borde begripa och som begreps af den provisoriska regeringens ledamöter, dessa personer, som man så ofta orättvist anfallit.... (På vensira sidam B:avo, bravo!) D2 utsträckte det legaia landets sfer; de vroklaucrade don allmänna rösträven och landet iackade dem genom ett fullkora!igt bifall. (Åpplåder på venstra sidan.) Nu är det åter. frågan om att genom denna lag restaurera denna det legala landets fraktion; och det ir det, som gör mig bestört; ty jag fruktar höglisen, att j, genom ait sålunda utesluta en betydlig måagd medborgare från vallängderna, genom aut såunda inskränka dessa vatlängder, skolen öppna inurzektionslängden för framtiden. (På venstra sidan: 3ravo, bravo!) Jag tror endast i det fall pi möjligheten af lugn ich ordning, att j gruaden eder? politiska system på jen allmänaa rösträtten, loyalt antagen och ärligt illämpad. De:sa äro de motiver, på gruad af hvilka ag sätter mig emot lsgörslaget. (Lifiigt bifall från jenstra sidan.) Jag vill icke nedstiga från denna tribun, utan att nöta svar, som, enligt hvad jag hoppas, väl icke kola gifvas mig, men likvål.... ja, jag vill ätmirtone säga ew ord. Redan hafva personer, hvilka liksom jag med betämdhet förklarat sig emot denna leg, utom denna Örsamling blifvit föreraål för många anfall, mångs mädelser. Vi hafva redan, löjliet nog, blifvit fram tällde såsom demagoger och upprorsmakare. Jag hoppas och är öfvertygad om att vi här icke kola blifva föremål för dylika uttryck, för dylika ofal!; men i fall man verkligen mot förmodan skulle 10: oss framkasta dylika beskyllningar, om vi utan äl och olyckligtvis skulle få uppbära förebråelsen tt vara oordningens befrämjare och upphofsmän; så kulle jag kunaa svara dea liberala oppositionens nän af år 1830, äfvensom den dynastiska oppositioens män af år 1048: alit hvad man i drg föreviar 033, det har man forut förevitat eder. J hafven, ksom vi, vissa dagar, vissa timmar varit föremål ir lika skymfliga tillmälen, som man nu framkaar mot Oss. . Odillon Borrol, Vi äro det än i dag! Cavaignac. Jag vill icke gå in på personligher. J hafven varit ordentligt utpekade såsom samällets fiender, såsom befrämjare af oordningar myri och uppror. De afall för hvilka dessa personer voro föremål rminskade likväl icke deras ihärdighat. De hade itt, de hade rättvisan för sig; de trodde på framden. Nåväl, jag förklarar att vi icke skole varå Inden ihäördioa Amadan wi Asta? enn ace hafva jen lagstiftande Ra