Aftonbladet – 9 juli 1850, sida 1

Debatten i franska nationalförsamlingen om Vallagen. ) General Cavaignac. Medborgarerepresentanter Jag skall i så få ord som möjligt utveckla de gan ska enk!a och i mitt tycke ganska vigtiga betänk. ligheter som bestämt och bestämma mig ti!l ait be kämpa lagförslaget. Det nya lagförslaget har redan inom denna, för samling undergått en preliminär pröfning. Jag hai redan besvarat regeringens proposition genom mir röst vid preliminärfrågans afgörande. Jag vill ni afgifva en bestämd förklaring, en utveckling, hvar för jag yrkar lagförslagets förkastande. Den 25:te artikeln i grundlagen stadgar, att hvarjs fransman, som är 91 år gammal, samt åtnjuter borgerliga. och politiska rättigheter, är valman. Der 26 artikeln tillägger, att hvarje valmsn som fyllt 2? år, är valbar, utan afseende på hemvist. Hvad följer nu af dessa tvenne artiklar? Enligt min åsigt: först att hvarje valman, som fyllt 25 är är valbar öfverallt, äfven utom sitt hemvist; och sedermera, att hvarje fransk medborgare, som åtnjuter borgerliga och politiska rättigheter och som i följd deraf är valman, skall begagna sin valrätt der, hvarest han har sitt hemvist. Det är så som man måste fatta dessa trenne artiklar i konstitationen. Men aldrig har det varit konstitutionens mening att göra en valmans kapecite af längre vistelse på ett ställe. Derpå kan jag aldrig gå in. (Bifall från venstern.) Konstitutionen har enligt min åsigt sagt till hvarje medborgare, hvilken fyllt 24 år och är i besittning af borgerliga och politiska rättigheter, icke allenast att den medgaf dess valmansrätt, utan äfven rättighet att begagna sig deraf, hvar han ock hafver sitt hemvist. Det är så som jag fattar lagen. (Bifall från venstern.) Och efter att hafva utstakat i sin vidd, i sin allmänhet besittningen och utöningen af den allmänna rösträtten, har konstitutionen anbefallt den organiska agen, att reglera den allmänna rösträtten, och göra allt hvad som kan tillhöra regleringens mekanism, nen aldrig inlåta sig på sjelfva den konstituerande nufvudfrågan. Konstitutionen säger till denna lag: För hvad som erfordras för att undvita svek, men akta dig väl att inskränka den konstitutiva rättigheten. I mitt tycke har den hittills gällande vallagen fullkomligt fattat frågan. Den har icke gjort någon valmanskapacitet af hemvistet. Den har inskränkt ig till att förekomma svek eller missbruk och isålant fall har den visat sig trogen sitt uppdrag. Men nu frågar jag om det ifrågavaranle lagfir laget blifvit affattadt i samraa aada. Jag tror det cke, och då jag icke tror att det är affattadt endast afsigt att helt enkelt och samvetsgrannt reglera den illmänna rösträtten, på sätt konstitutionen föreskrifver, så bör jag förklara hvad jag misstänker dess fsigt vara. (Ssnsation och uppmärksamhet.) Inom landet fianes en talrik klass — då jag såser klass, misstager jag mig; ett antal vill jag säga — i landet finns en stor mängd medborgare, af ganAA So Å PR MM ABK