Aftonbladet – 8 juli 1850, sida 1

Debatten i franska nationalförsamlingen om Vallagen. För denna debatt har r2dan en summarist redogörelse blifvit lemnad, men en utförligare framställning deraf kan! ej annat än intressera läsaren. Den har likväl måst fördröjas i brist af utrymme. Debatten började d. 21 sist!l. Maj med en preliminär stridom den s. k. urgence-frågan. R-geringen bade nemligen, såsom i vigtiga fall plägar ske, yrkat att vallagsförslaget skulle med största skyndsamhet handläggas och diskussionen derom gå före alla andra. Ch. Lasraage var den förste som fick ordet. Han yttrade sig som följer: Enligt mia tanka — tillåt mig att säga det — synes lagförslaget innebära ett förnärmande mot konstitutionen; men satt dessutom påyrka förslagets skyndsamma handliggaiog synes mig: vara ett förvärrande af denna tadelvärda handling. Och hvilken tidpunkt utväljar man för att framlägga ett förslag, sm hos os; uppkaller goda och onda passioner? Dean tidpunkt, då tvenae på hvarannan följande val hafva gifvit demokratien seger och dymedelst bevisat, genom en hel: och hållet fredlig procedur, ait folket var fullkomligt ense, då det gällde frihaten och den allmänna omröstningen. Jag vädjar till de främlingar, som höra mig... (Afbrott på högra sidan) uppifrån den diplomatiska tribunen och jag frågar dem, om de någonsin i hvad land som helst sett ett folk så lugnt under utöfvandet af sina medborgerliga rättigheter, oaktadt de retande utmaningar, för hvilka det så länge varit föremål. Och hvad som kuväde fullborda detta beundransvärda skådespel, det är den lugna, värdiga och ädla hållning, som 400,000 medborgare ådagalade under festen den 4 Maj, under denna fest, som mot eder vilja har påminnt eder, att ni lefde i en republik. Och det är midt under detta lugn, under sjelfva festens gans, som j hafveni framkastat denna krigsbrand. Skall folket hafva nog makt öfver sig sjelf för att bevara sitt luga? Ja, folket skall vara herre öfver sig sjelf, oaktadt alla utmaningar. (Bifall på venstra sidan.) Jag frågar dem som framkastat denna krigsbrand midt. under sjelfva festen för republikens stiftelse: Hvyarifrån härleder sig en sidan galenskap? Hvad viljen j? Ah, era tidningar, partiets förskräckliga barn, hafva lagt ordet i eder mun. MHö3ren! Så här uttrycka de sig: Man måste begagne sig af alla medel, Vare sig för att nedgöra kommunismen på gatan, eller för att undertrycka den genom lagliga åtgärders våld. Det är republikanerna, förstås, som de kalla kommunister. — Vidare heter det i gamma tidningar: Ingen eftergift. Man måste segra eller dö... Vidare: Parisarne äro kannibaler, mot hvilka man alltid måste taga styrkan till hjelp Om man lemnade dem fria händer, så skulle de äta upp oss. Det är då bättre att fälla sin flende, än att låta sig uppätas såsom en Oxe.p Constitutionnel föreslär, att omedelbarligan gifva Louis Napeleon högsta makten på tio år, sams tilllägger: Frankrike dör af sin konstitution; det dör af allmänna valrätten.n Och vidare: å Jag skulle ss mig öfvervunnen af en komediant, en -skoputsare, en portvaktare! Nej, jag har ännu kulor i min patrontaska., S2, sådant är da honnetta och moderata tidningarnes språk... (Ironiskt skratt.)