Aftonbladet – 28 juni 1850, sida 3

1AKlg AGTEe TUTRIGER GL fITVE SI5fSIve cm VER MAGE möter för min resa, så att jag må skaffa mig de bevis,l. hvilka jag har af nöden emot Philipsson, såväl i det andra målet, som äfven i detta, ifall jag mot förmodan skulle blifva ansedd som rätter svarande. Hr Dufva: Det är märkvärdigt hvilken lätthet hr Franz Sjöberg har att framkomma med insipuationer! För min del bryr jag mig visserligen icke derom, då något hvar torde veta hvad slags trovärdighet hr Sjöbergs ord kunna bafva. Men jag anser mig skyldig att förklara, att jag, såsom ombud för min hufvudman, ansett mig icke hafva rätt att försumma att förhindra hvarje onödigt uppskof, som hr Sjöberg kunde ha för afsigt tillställa. För min del kan jag icke anse några resor för att skaffa sig handlingar af nöden, då hvar man vet att det går ganska välan, att, utan att vara på stället, skaffa sig afskrift af hvad som finnes förvaradt i arkiverna, och jeg har sjelf erbjudit mig att gå hr Sjöberg tillhanda och skaffa honom de handlingar, för hvilka han talar om resor hit och resor dit, men han begagnar alla medel och insinuationer, för att framställa sig som martyr. Hr Sjöberg: Hr Dufva har emellertid icke kunnat förneka att han sökt hindra mig från att skaffa bevis emot Philipsson, genom att förbjuda mig pass,. och jsg anhåller att det må antecknas i protokollet. i Hvad föröfe:gt martyrskapet beträffar, så är det hr Dufva, som här spelar en martyrs ro!. (Munterhet.) Ordföranden: Tycka icke herrarna att det som: ru blifvit anfört och icke hör till saken kan få utgål ur protokoNet ? Hr Sjöberg: Men det hör visst till saken om... Ordföranden: Ja hvad som rör frågan om pass !8c.; men här är ju taladt om martyrskap och mycket mera, hvarmed protokollet blott onödigtvis belastas. Medgifver hr Sjöberg att det får utgå? Hr Sjöberg: Ja, för min del har jag intet deremot, eftersom hr Dufva för sin del äfvear medgifverl det. Jag vill blott hafva en förklaring af domstolen att detta mål icke hindrar mig att företaga en resa. : Ordföranden: Som jag fattat det, har hr Dufva intet emot att hr Sjöberg reser hvart han behagar, blott att inställelse iakttages vid domstolen, då målet förekommer. EHer huru, notarien Dufva, har notarien något att invända? Det lärer icke kunna förmenas notarien Sjöberg att mellan rtättegångsdagarne uppehålla sig hvar han behagar. Hr Dufva: Nej bevars, jag har blott ansett mig icke berättigad att medgifva något onödigt uppskof, loch vet icke hvartill de der resorna, som talas så mycket om, skola tjena. , Derefier fingo parterna afiräda och då de återinkommo framställde ordföranden åtskillige frågor. Med anledning af ett-hr Sjöbergs föregående yttrande, att han bedt hr Wall, då utgifvandet af Nya Folkets Röst inställdes, anmoda hrr Borg och Persson att utgifva ett nummer af Reform till ersättning för Folkets Röst, ville nemligen domstolen hafva upplyst om brr Borg och Persson vidtagit någon sådan förändring vid eller utöfvat någon sådan kontroll öfver det utgifna rumret, som måste anses innefattas uti redaktionsbestyret af en tidning. Hrer Wall och Sjöberg ansågo sig icke tillständigt att ingå i närmare förklaringar om författarskapet i det åtalade numret, än att sedan hr Persson bifallit Reforms utgifvande till ersättning för Folkets Röst, hade åtskilliga förändringar i de uppsstte artiklarne blifvit vidtagne, hvarefter, då tryckningen af tidningen var börjad, en af hrr Borgs och Perssons bekanta infunnit sig å tryckeriet, med förmälan att hr Borg, som väntade nedanför på gatan, ville hafva ett exemplar till genomseende, tillfölje hvaraf hr Wall också lemnat honom ett par exemplar. Vidare äskade domstolen upplysniog om hvem som lemnat tillståndsbrefven till hr Wall. Detta kunde hr Wall icke bestämdt erinra sig; men Widlund uppgaf att det första, som lydde på Reform, blifvit af hr Wall å Widlunds vägnar utlöst. Angående det andra, för utgifvandet af Reform, tidning för arbetareföreningen, förmälde Widlund, att han å kontraktet medgifvit sig vilja utgifva samma tidning, men icke sjelf skrifvit eller underskrifvit ansökningen om tillståndsbrefvet derför. Han har dock erkänt att han utgifvit denna tidning, så att tillståndsbrefvets uttagande och begagnande måste hafva skett med hans samtycke, ehuru han uppgaf sig aldrig hafva sett tillståndsbrefven. Slutligen ville domstolen hafva utredt, huru det förhöll sig med redaktionsbestyrets utöfvande och tiderna för Reforms utgifvande. Widlund förklarade härvid att han helt och hållit uppdragit åt hrr Borg och Persson att redigera tidningen, så att hr Wall erhållit anvisning att i allt, som rörde densamma, vända sig till dem. Widlund hade blott de dagar då tidningen utgafs infunnit sig för att afhemta ett exemplar af upplagan. Angående dagarne för tidningens utgifvande, så hade den i början utgifvits två gånger i veckan om mändagar och thorsdagar, men sedan inskränkts till blott onsdagarne, då likväl Folkets Röst om lördagarne gifvits till ersättning för det indragna numret. När nu om lördagen tryckningen af detta Folkets Rösts ersättningsnummer inställts, hade Reform blifvit utgifven på lördagen till. ersättning. Sedan dessa upplysningar vunnits, afsade ordföranden det beslut, att som hr Perssons hörande vore af nöden, så uppskjöts målet på en månad, åliggande det notarien Sjöberg att enligt gjordt åtagande föranstalta om hans kallande, och kunde detta mål icke innefatta hinder för hr Sjöberg att hvar han ville inom riket sig uppehålla, blott han iakttog inställelse vid domstolen. Hr rådman Weser leder, såsom ordförande med förut erkänd skarpsinnighet och opartiskhet, förhandlingarne i detta mål. ä — Målet mellan boktryckaren Wall och kammarjunkaren Pontin, angående den förres fordran för Morgonbladets tryckning, förekom i går ånyo vid rådstufvurättens fjerde afdelning. Hr Pontin lät dervid inlemna ett skriftligt svaromål å stämningen, i hvilket han uppgaf, att han öfverenskommit med boktryckaren Wall att denne skulle trycka Morgonbladet för så mycket högre pris som nämnde tidning vore större än Nya Synglaset, för hvilket betalningen utgjort 30 rdr rgs per nummer, och förmenade hr Pontin, att som Morgonbladet endast vore en sextondedel större än Synglaset, så vore hr Walls anspråk på 45 rdr per nummer för Morgonbladet alltför oskäligt. Derjemte bestreds i hr Pontins skrift helt och hället en post på 47 rdr 24 sk. rgs för korrekturläsning, emedan käranden icke varit anmodad att besörja annan korrekturläsning än den som åligger boktryckare. Hr Pontins ombud medgaf dock muntligen, att dessa 47 rdr 24 sk. med rätta tillkomme käranden, och sedan denne, med intyg af boktryckarne Norstedt och Beckman samt faktoren Dahlskog, visat, att Morgonbladet vore mer än 80 procent större än Nya Synglaset, härsköts tvistefrågan, på rättens försag, till en kompromiss. — Qfver rådstufvurättens utslag i målet mellan Widman och Danviks direktion samt t. f. inspekto ren vid Denviken Lundberg har Widman besvärat sig vid hofrätten. — Målet angående förfalskning och utprångling af norska speciedalrar, hvarföre en person vid namn mel (BA -—