Aftonbladet – 19 juni 1850, sida 2

ninpgsarBete dömde svaranderne skola förvaras a länghäktet och dit nu försändas. På Häradsrättens vägnar, C. P. Bursie. — — — — BLANDADE ÄRNENN: VINHANDELNS HEMLIGHETER. Enligt hvad offentliga handlingar ådagalägga, bedrifves i England vinförfalskning i ganska vidsträckt skala. Emedan tullen på viner är hög, neml. 5 sh. 9 p. för en gallon utländskt, och 2 sh. 40 , Pp. för en gallon kolonial-vin; så är vinsten betydlig för den som förstår att göra falska viner, så att de till utseendet likna äkta. Såsom ett exempel huru långt denna industri drifves, kan anföras att, enligt de officiela tullräkenskaperna, blefvo under de åtta åren 1826—1833 från Portugal till kanalöarna införda 240 pipor portvin, hvaremot under samma tid från kanalöarna till England importerades 2072 pipor portvin. r 1842 blef en vinhandlare i Birmingham instämd till domstolen, för det han sält till en källarmästare en pipa falskt portvin. I den medföljande räkningen hade stått: en pipa bästa portvin,, och i en bifogad skrifvelse sades, att det var utmärkt godt, hvarefter tillades: jag hoppas, ni gynnar mig med vidare reqvisitioner,. Källarmästaren åberopade till vittne vinhandlarens egen kypare, som berättade, att han på sin herres befallning hade tagit en gammal pipa, som ägde alla kännetecken att hafva innehållit gammalt godt portvin, och detta kärl hade han fyllt med 420 gallons af en mixtur, sammansatt af 60 gallons cider (äpplevin), 50 gailons af ett slags spanskt rödt vin, som är kändt under namn af pontac och som var bestämdt att gifva blandningen en vacker färg, samt 10 gallons engeiskt brännvin. Alltsammans hade derefter bl väl omskakadt, hvarpå den gamla pipan slogs igen och afskickades. Vinhandlaren undskyllde sig dermed, att vinet icke var bestämdt för ett enskiidt bord, utan för en källare, dit man vanligen skicksde sämre viner, som fingos för bättre pris. Dels till varning för köpare, dels till undervisning för enskilte, som vilja gifva ett vacl utseende eller en högre smak åt sina viner, meddelas följande recepter för vinförfalskning: All gifva färs ål rödt vin och Portvin. Man tager plommon elier svarta vinbär så ket man behagar, och kokar dem i något mörkt vin med så mycket socker att det blir som en sirop. Med ett halfstop häraf kan man gifva färg åt eti helt oxhöfde rödt vin. Det kan också förvaras, för att begagnas vid tillfälle. Alt nedsälta färgen på vin, Om ett fat Sherry har för hög färg, tager man ett balfstop varm fåreller lamblod, och blandar i vinet, och sär bloden är alldeles ljus, aftappar man den åter, vinet har en lagom blek färg. Äfven andra viner kunna på samma sätt göras blekare. All gifva en vacker röd färg åt Portvin. Man tager 42 lod raspadt rödt sandelträd och ett halfstop sprit, och slår alltsammans i vinfatet: sedan det stått i fjorton dagar, silar man vinet genora papper. All göra en butelj Portvin för godt köp. Man tager 6 lod sprit, 28 lod cider, 3 lod socker, 9 skrupel alun, en skrupel cremor tartari, 8 lod stark dekokt på iresiljeträd. Alt göra Portvin. Man tager fyra gallons god cider, ett stop rödbetssaft, ett stop brä bresilja, en half mark krossad palmroi ter bresiljan och palmroten med bräny gallon cider, och låter det stå en vecka, hvarefter man pressar ut bränvinet och ecidern och tillblandar de öfriga ingredienserna. Man låter det siå på kärl en månad, hvarefter det är färdigt att tappas på buteljer. All göra Sherry. 1 England tillverkas ofantliga qvantiteter falskt sherry-vin. Vanligen begagnas för denna tillverkning mindre dyra viner, hvarii!l blandas brännvin, mandelextrakt, bittermandeliikör, gummi benzoe eller lamblod, allt efter omständigheterna. Att förfalska rödt vin. En liten de! spanskt rödt vin, med en del stark cider, som förut blifvit färgad med bärsaft eller bresilja, tilibiandas i ett kärl som innehåller sämre rödt vin. All göra Cap-vin. . Det Capvin som i allmänhet säljes, är sammansatt af allt hvad som dryper från tapparna på de särskilta vinkärl, som finnas i vinhandlarens källare, jemte den filtrerade drä alla dervarande kärl, hvartill blandas n eller skämdt hvitt vin, med brännvin eller rhum och skämd cider. Den delikata bleka Cap-sherryn eller Cap-maderan, som den äfven kallas, och som säljes för ett så utomordentligt godt pris, är gjord af samma rara ingredienser, med tillägg af mandelextrakt och lamblod, för att nedsätta färgen, eller, som det heter i vinbandeln, gifva vinet ett godt utseende. Champagne. I anseende Will sitt I pris är denna vara ett synnerligt föremål för brittiska vinhandlares förfalskning. Största delen af de echampagneviner af andra graden, som säljas i England, äro gjorda af syrliga bäreller fruktsafter, i syYnnerhet stickelbär. I Herefordshire är tili och med nu en ofantligt stor trägård anlagd, der ett slogs för ändamålet särdeles tjenliga päron odlas. För öfrigt tillblandas i den falska champagnen en mängd andra ämnen, com göra den högst skadlig, till ex, blysocker upplöst i vatten med litet alkohol. Afven begagnas en mängd andra blypreparater, äfvensom salpetersyra, svafvelsyra m. fl. lika förgiftiga ingredienser. . Att hindra vin från alt surna. Men tager ett skälpund smält bly, och gjuter det alldeles varmt i vinet, hvarefter man noga täpper kärlet. ij All klara grumligt vin. För detia ändamål nyttjas gips, äfvensom nysläckt kalk, samt blysocker. Vinbandlarne påstå, att bly användt i så små qvantiteler, som de säga sig begagna, är alldeles oskadligt; men kemiska undersökningar hafva bevist motsatsen, och den ringaste qvantitet bly, sora kommer i magen, är ett mer eller mindre fort verkande förgift. Alt åstadkomma en skorpa på vinbuteljer, så att de se gamla ut. Man tager en mättad upplösning af cremor tartari, färgad med bresilja eller C0Ichenille, och låter den fastna på buteljen. Tillika bestryker man nedre delen af korken med en röd färg, som liknar portvin, så att när korken utdrages, det ser ut som vinet länge legat på butelj. HANDELS-UNDERRÄTTELSER. Handelsberättelse från England för sistlidne år, insänd till kommerskollegium från herr generalkonsuln Tottie, London den 30 April 1850. Under en gransk