Aftonbladet – 15 juni 1850, sida 2

den det fianes att tillgå personer, synnerligast unga officerare, som, när de kunna påräkna sin egentliga utkomst från annat håll, önska att, mot någon ersättning för den tid de kunna hafva öfrig att använda, deltaga i det för fosterlandet maktpåliggande värfvet att lemna upplysningens medel i händerna på arbetaren, att göra bördan på hans skuldror mindre tung och mera lönande; ty handen är,, såsom det så vackert och sannt biifvit sagdt, blott förnuftets verktyg — åtminstone skulle hon vara så, hos menniskora På denna grund har direktionen i sitt förslag räknat, att erhålla lärare som uzdervisa nio timmar i veckan för ett arfvode af endast 333 ; rdr banko; och detta äfven i de rent vetenskapliga ämnena, fastän skolan måste söka utmärkta egenskeper hos sina lärare, då det utan tvifvel fordras, för att väl och verksamt gifva allmänfattiig och allmännyttig undervisning, samt ioplanta en lefvande kunskap och lemna redan, i vetensteapens elementer, en u:bildad hjelpreda, att läraren !:ult besitter sitt ämne och at: han äfven är hemma u:tom det. Få vi sluta efter det sätt, hvarpå skolans lärareplatser hittills varit beklädda, då arfvodena, i mån af den använda tiden, utgått i det förhållande som förslaget upptager; så har tydligen direktionen icke missräknat sig, då hon förlitat sig derpå, att sakers fosterländska vigt räknas nogare in penningens af de unga män, i hvars kunskaper och skicklighet hon söker skolans stöd och anseende. Men statsanslaget som begäres, och för behofvet af hvilket vi här re dogjort, innefattar såsom läsaren sett, i summan 6 500 rdr bko, endast arfvoden vid undervisningen; och Svenska stöjdföreningen har dessutom ganska betydliga utgifter att betäcka. I hyra för rum betalas nu, i den nya lokalen, årligen 4,100 rdr banko, hvartil! Stockholms stad lemnar från drätselkommissionen 890 rdr och från bemedlingskommissionen 400, eller tillsammans ett nära lika belopp som erfordras, om nemligen u:gifterna för eldning och lysning icke räknas. Skomaterielen kommer änau härtill: Revisorernes berättelse öfver förvaltningen år 1849 visar, att det äret till böcker och planschverk jemte bokbindarearbete blifvit utgifvet 795 rår 30 sk., till andra inventarier 77: 49. 4., till tryckning af anBonser m. m. 448: 34., diveise utgifter 47: 30. 8., tillsammans 4039:,48. Då årsafgiften för föreningens ledamöter samma år icke uppgick till högre belopp än 970 rår, samt afgiften från betalande elever i skolan tiil 397 rår, eller tillsammans 14368 rdr, ocb kassabehållpingen i följe deraf icke blef större än 28 rdr 41 sk.; så är det lätt insedt att Slöjdföreningens direktion ej med föreningens egna tilgångar kan förmå att uppehålla sitt fosterländska arbete utan statens understöd med den summa hon begär; och hvem fö-står icke i vår tid, att landets nylia äfvensåväl som landets heder, ja landets välgång äro oskiljaktist fästade vid upplysningens befrämjande och verkiiga kunskapers medvelarde åt de arbetande? Svenska Slöjdföreningens förra anhållan hos Rege ringen, att vid sistförflutna riksdag göra propositionen om statsansleg till Slöjdskolans understöd, mötte det missöde, att då hon remitterades till kommerskollegii och styrelsens för Technologiska institutet utlåtande, dessa myndigheter väl samfäldt yttrade, att de ansågo den undervisning Svenska Slöjdföreningen föranstaltat och för hvars ytterligare utvidgning föreningens direktion uti sin underdåniga ansökning begärt ett statsanslag af 6,600 rdr banko vara af ganska stor vigt för svenska industriens utvidgande och fullkomnande, och att dess behof vitsordades ai det betydliga tillopp af elever, hvaraf slöjdskolan allt ifrån sin inrättniog haft att fägns sig, men beklagligtvis ansågo tillika, att de Fria Konsternas okademi, som hade begärt 2000 rår banko årligen i löne tillökning för sin lärarestat, skulle dermed kunnz åstadkomma )en hacdtverks-ritskola i förening med akademiens läroverk, och att derstädes undervisning uti läroämnen af likartad beskaffenhet med dem, hvilka skulle uigöra föremål för slöjdskolens verksamhet, med be! ydligt mindre uppoffring ä de allmännes sida torde kunna beredas,, cch styrelsen för Techaologiska institutet framställde vidare, til skäl emot Slöjdföreningens skolas understödjande — efier det att den, såsom ofvan synes, hade ordat dero , att den undervisning Sverska Slöjdföreningen föranstaliat var af ganska stor vigt för svenska industriens ulvidgande och fullkomnande c. — att handiverkslärlingar och gesällar i allmänhet under söckvedagarne äro och måste vara sysselsat:a på verkstäderarv. Då nämnde styrelse anförde denna sin sista mening såsom ett hinder emot slöjdskolan, men ett skäl för den föreslagna -handtverkeritskolan i de fria konsternas akademi, så förefaller det visst n?got eget. att äfven denna sednare skola skulle gifva undervisningen på söknedagarne, blott med den olikhet att detta skulle ske alltid midt på dagarne, då slöjdskolan hade för undervisningen valt i synnerhet de sena aftnarne, när arbetet i verkstäderne kan vara slut; och att när på söndagarne, som efter institutsstyrelsens mening syntes vara den exda lämpliga tiden för handtverkslärlirgars och gesällers, skolgång. slöjdföreningens skola gaf sju timmars undervisning, handtverks-ritskolorna i de fria konsternas akademi hade att bjuda endast på tvenne timmar. Men då institutet så bestämdt uttalade sig, att nätende lärlingar och gesäller under söknedagarne äro och måste vara sysselsatta på verkstäderne: en förklaring som, den gången, synes hafva gällt något hos Regeringen, emot slöjdföreningens skola; så är det beklagligt att institutet icke synes hafva kännt hvad som lord Brougham i sin Practical observations upon the education of the peojlen, redan för ungefär ett fjerdedels sekel tillbaka bekantgjort, och äfven i en förtjenstfull svensk bearbetning utaf Brougbams arbete, af herr Ewerlöf, för aderton år sedan anfördes: att, redan år 1823, handtverksungdomen i London besökte slöjdskolan alla söknedagar emellan 8 och 10 om aftonen, samt att institutionen är i Skottland et! halft sekel gammal; att, vidare, såsom det inhemtas i Ure, The Philosophy of Manufacturesb, utgifven i London 1835, er gelska parlamentet har utfärdat en lag, att hvart och ett barn som kommit till tolf år och användes i fabrikerna, skall, för att der få arbeta, hvarje måndags morgon förete ett bevis att hafva varit i skolan minst Sr a oo G