Aftonbladet – 10 juni 1850, sida 3

meranämnde räntor må i 10 års tid, räknad från och mednästkommande års början, behålla af alla de officerare vid ifrågavarande regemente som under denna tid taga afsked, till anna tjenst transporteras eller med döden afgå; vil jande Vi i öfrigt tillåta, att de officerare, som ut öfver denna tid fortfara i Vår och rikets tjenst må, så länge de tjena, dessa räntor bibehålla. Att dessa nådiga föreskrifter böra sålunda förstå och tillämpas, att de officerare vid ifrågavarande re gemente, som inder de 40 efter 1811 följande åre till annan kronans tjenst och lön transporterades är den de vid regementets förändring från kavaller till infanteri innehade, borde till och med 4824 be hålla till tjensten förut hörande hästhemmansräntorna samt att de officerare åter, som efter sistnämnde ål ännu tjenade qvar vid de af dem vid berörde för ändring innehafda tjenster, borde, endast sålänge de fortfore att vid desamma qvarstå, ifrågavarande räntor behålla, derom har Kongl. Maj:t, dels genon nådig transportresolution för d. v. löjtnanten friherre C. O. Palmstjerna af den 25 Februari 1812 medde: lat en så lydande oförtydbar föreskrift: Kommande friherre Palmstjerna derjemte at i 10 år uppbära de dess förut innehafvande indelning åtföljande hästhemmansräntor, såsom ersällning för skillnaden emellan kavallerioch infanteriackord, och dels uti serskild resolution a! den 3 Mars 4812 förklarat till löjtnant den 40 De: cember 41811 transporterade d. v. qvartermästårer B. Hall berättigad att hästhemmansräntorne behålls på sätt kongl. brefvet den 20 December förlide år stadgar och förmår. Det uti kongl. brefvet den 20 December 1811 förekommande uttryck: fortfara i Vår och riket: tjenst, måste alltså endast afse, att de officerare som qvarstodo efter 40 år från 1841 vid sine detta å1 innehafda tjenster, finge, under tjenstetiden vid de samma, behålla hästräntorna, ty i motsatt fall hade ju löjtnanten friherre C. O. Palmstjerna, som;fortfor att vara i Kongl. Maj:ts och kronans tjenst, icke ut: tryckligen frånkännts hästräntorne efter de 40 årens utgång. Detta oaktadt har i följd af öfverrevisionens uraktlåtenhet att behörigen utreda förhållandet och derigenom härleda oriktig tydning af kongl. brefvet den 20 December 14811, de af öfverrevisionen emo! verkställde utbetalningar af hästhemmansräntorne till åtkillige officerare framställda anmärkningar för åren 41832, 1833 och 1834, blifvit dels af kongl. kammarrätten den 25 November 4841 och dels af Kongl. Maj:t den 48 Dec. 1843 underkände. Öfverrevisionen utgick i dessa anmärkningar frår den oriktiga synpunkt, att de inom Westgötha regemente befordrade och i tjenst då varande officerare borde, så länge de i regementet hade andra tjenster, behålla hästräntorna, hvaremot återbetalning yrkades af de hästhemmensräntor, som för nämnde är utgått till d. v. chefen för Westmanlands regemente friherre C. O. Palmstjerna, såsom f. d. löjt nant vid Gudhems komp gni af Westgötha regemente och d. Vv. majoren vid samma regemente grefve F. W. Sparre, såsom f. d. kornett vid Wartofta kompagni, äfvensom för från Westgötha regemente afskedads majoren L, G. Silfversvärd, kaptenen J. ÅA. von Hårleman, mejoren N. E. Gillner och majoren J. Gyllenberg, hvilka officerare uti deras förklaringar å anmärkningarne, förmenade sig såsom varande dels i kronans .jenst med löner, dels i armeen qvarstående utan löner, vara till hästhemmansräntornes bibehållande under hela deras tjenstetid berättigade, hvarjemte friherre Palmstjerna uti förklaring sf den 3 November 1839 upplyste, att han hvarken sjelf uppburit eller genom fullmägtig för sin räkning låtit uppbära några hästhemmansräntor vid Westgötha regemente alltsedan hans afgång från nämnde regemente, som var år 4842; men hr friherren ville erinra sig att han gjort öfverlåtelse, vid förenämnde afgång från regementet, på dåvarande löjtnanten B. Hall af alla honom tillkommande löneförmåner vid Westgötha regemente. Revisionen framlade icke uti detta mål till pröfning hvarken de fakta, att de ifrågavarande, jemte flere andre vid regementet qvarstående officerare inom de bestämda 10 åren från 18441 till andra tjenster transporterats, och att de alltså med 1821 bordt afträda hästhemmansräntorna, eller att Kongl. Maj:t genom ofvan åberopade särskilda nådiga resolution af den 25 Februari 18142 för friherre Palmstjerna uttryckligen bestämt, att han borde med 4821 hästbemmansräntorne afträda. Till följd häraf fick målet ock hos kongl. kammarrätten den utgång, att yrkandet för i kronans tjenst änvu qvarstående friberre Palmstjerna samt grefve Sparre förföll, men gillades genom utslag af den 25 Noveinber 1841 för majorerne L. G. Silfversvärd, N. E. Gillner och J. Gyllenberg, samt kaptenen J. A. von Hårleman, hvarefter Kong!. Maj:t under den 48 Decembdr 4843, i anledning af anförde besvär, äfvenledes på de af öfverrevisionen origtigt framställda grunderna, förklarade desse 4 sistovämnde officerare berättigade att för de nu ifrågakomne åren uppbära sine vid f. d. Westgötha dragonregemente efter fordna kavalleristaten innebafda hästhemmansräntor. (Forts. följer.)