— Sedan K. M. under den 5 sistl. Februari bestämt den lönetillökning, som från och med den 4 förutgångne September tillkommer åtskilliga lärare vid Götheborgs stifts elementarläroverk och tillika förordnat, att vikariers arfvoden skola utgå i öfverensstämmelse med kopgl. brefvet den 46 November 1839, men i afseende på kollegatjensten vid Warbergs skola endast blifvit föreskrifvet, att nuvarande ordinarius collega, L. Guldbrandsson, tills vidare icke af någon lönetillökning kommer i åtnjutande, så hade biskopen i Götheborgs stift, uti skrifvelse den 29 nästl. April, förmält sig vara i ovisshet till hvad belopp arfvode för vikarien å decna plats skulle ut gå; anmälende biskopen, hurusom efter all sannolikhet collega Gullbrandsson icke komme atti!jenstvöring återgå, utan hans befatining allt framgent, så länge ban vid läroverket qvarstär, att geeom viksrier upprättbålles, dertill åter någon skicklig person fot så obetydligt arfvode, som 75 rdr 419 sk., eller !V.:del af gamla lönen, svårligen ansåges kunna erhållas, synnerligen efter det nu mera lärare i all mänhet vunnit betydlig tillökning i löneförmåner, samt derjemte dels skolans utvidgning, dels den der införda ambulatoriska läsordning nära utestängde möjligheten af ytterligare inkomst genom privat undervisniog. Och har K. M., vid föredragning häraf, med tillämpning af den i kongl. brefvet den 5 sistl. Februari i fråga om vikariers aflöning meddelade föreskrift, pröfvat skäligt förklara, det collega scho!xX Gullbrandssons vikarie, utom den honom enligt lsg tillfatlande andel af kollegalönen, eger uppbära ett årligt arfvode af 161 rdr 32 sk. banko, hvilket belopp skall af besparingarne å anslaget till elementarläroverken utbetalas. RR — Kommerskollegium har erhållit officiel underrättelse att, i anseende till de hydrogrefiska arbeten, som under sommaren innevarande år komma att företagss, dels 1 Finska viken från Kulbodegrund i öster till Diskskär, och dels på Estländska kusten från Spittamm i sydvest till norra sidan af öarne Pukka, Worms och Dagö, äfvensom i hela sträckningen af Monsund, blifva mätningspunkterna utmärkta med stänger, hvilka, till åtskilnsd från de vanliga sjömärkena, förses med qvastar öfver flag: gorna, af blå, gul eller apnan fårg. (P. T.) — a — ÄV K— — Bland utlänningar som för närvarande vistas i Sverige och nyligen besökt Stockholm, torde förtjena nämnes den engelske ingeniören och faktoriegaren Fairbairn från Manchester. Denne man hemtar sin förnämsta utmärkelse och har gjort sitt namn verldskunnigt hufvudsakligen derigenom, att han uppfunnit och utfört ett nytt system för broars anläggande, hvilket inom den mekaniska vetenskapen betraktas såsom en af tidehvarfvets största uppfinningar och inom kort torde uttränga anläggningen af hvälfda broar öfverallt der några större svårigheter för hvalfs anbringande förekomma, samt med temlig säkerbe: kommer att göra systemet af hängbryggor öfverflödigt. De största arbeten hr Fairbairn utfört bestå af den kolossala bryggan öfver Menaisundet, för jernvägstrainerna, hvilken anses såsom det märkvärdigaste arbete i sitt slag i hela verlden, och såväl genom idens djerfbet som omtankan vid utförandet, i storartad kerakter jemförligt med Themse-tunneln; samt den s. k. Conwaybridge. Uppfioningen består deri, att med begagnande af jernets cohesionskraft förfärdiga bron eller dess underlag af stora fyrkantiga rör af jernplåtar med sir dor af en viss höjd, beräknad efter den tyngd som bron har att bära, då spänningen af dessa sidor, ehuru rören sträcka sig i en rak linea, gifver det hela lika mycken styrka som ett hvalf. Hr Fairbairn har hit medfört en modell till en bro, som nu är i fråga att anbringas öfver en flod i Ryssland och som är särdeles vacker och lätt till utseendet. En serskild fördel af dessa broar är att de lemna hela rummet under brons plan fritt, likasom fallet är med hängbroar, så att någon fara icke uppstår för isgång m. m. Hr Fairbairn har för närvarande gjort en tur till Gefle, för att inspektera den der pågående stora bomullsspinneri-anläggningen. —