Aftonbladet – 8 juni 1850, sida 3

BLANDADE ÄVINEK FRUNTIMMERSMÖTE I FÖRENTA STATERNA. Ea korrespondent från NewYork till engelska tidningen Daily News lemnar åtskilliga beskrifninger på sektväsendet i Norra Amerika, hvilka dock synas oss mer och mindre bemtade från klanderbegäret öfver afstegen från den episkopala kyrkap, bhvarföre vi här förbigå dem; men i ssmrmanhang med reflexionerna deröfver meddelar han följande beskrifning på en sammankomst af omkrisg 800 personer af det täcka könet, com hållits i Salem (Ohio) för att tega i öfvervägenda könets sociala, inteliektuc!ia och politiska ställning. Samlingen, beståevde af hvad qvinookönet i hela orten hade som utmärktast, var på bästa sätt ordnad: en president, tre vicepresidenter, tre sekreiersare, samt en ordnande kommitt. En sdress upplästes, hvari klagomål anfördes öfver det lagtvupgsa undergifvenhetstillstånd, som qvinnan är underkastad, bristen på ekydd för hennes arbete, omöjligheten att för detsamma erhålla en billig arbetsförtjenst och missförhållandet i hennes ställning sisom utgörande del af staten. Flera vsckra tel höllos af damerna och åtskilliga qvicka bref upplästes vid tillfället, hvilka alla andades ,ett starkt motstånd till det andra könets våldsamma tyrannin. Qvinnvans rätt proklamerades i en ton, som icke kunde missförstås. De bislut som fattades voro icke mindre än tjusutvå till antalet och genska vidlyftiga. Deri förklarades, att al!a lagar, som hindrade qvinnen att befordra gin egon timliga lycka, äro stridanda mot naturen, jemlikheten och rättvisan, och att underkasta henne lagar, i hvilkas siiftande hon icke fått deltaga, äfven är orättvist; att alla rättigheter äro menskliga rättigheter, och i följd deraf belt oberoende af könsskilnaderna; att könets underkastande af påbud, som det icke biträdt, är bevis på dess nedsättnicg; ett slägtets fördel erfordrar valrättens utsträckning äfven till qvinnan; att öfveråtandet till männen ellena att vårda och disponera egendomen samt bestämma om barnen, gör qvinnan Lill endast en slaf; att all åtskilnad mellan mannens och qvinnens rättigheter, grundsd på könsskilnsden, ir oriktig och bör afskaffas; att qvinnans qvarhålende i olika förmögenhetsoch sedlighetsvilkor med manen, är orättvist och onaturligt, samt högligen skadligt för semhällig dygd och huslig sälihet, o. s. Vv. Fruntimmerna förklerade äfven, att sjelfva den milda republikanska statsförfattningen var i sjelfva verket ett tyranni, så linge de voro förtryckta, beskattade utsn representationsrätt, nedsatta och unlerkastade elände och brott; och de beslutade att samlas en gång hverje år, intill dess de kunde erhålla de rätti. heter, som i adressen åsyftades. Efter deana skildring af sammankomsten gör korrespondenten ätskilliga enmärkningar öfver denna igitation för gvinnans medborgerliga frigörelse. Han srinrar Om, att qvinnorna i Nya Yersey verkligen under en tid kbafi rösträtt, men att den fråntegits lem; och han tror, att det kunde vara betänkligt 10g att låta dem deltaga i beslut om åtskilliga saser, der det gäller politisk handling; att de ej kunna Her böra deltaga i försvaret antsger han för gifvet. Ersellertid, säger han, är det betydelsefullt, ait qvinsan här i Amerika börjer vilja emancipera sig; ty å få ställen af jorden behandlas hon, ifrån barndonen ända in uti ålderdomen, med den aktning, ömret och välvilja, som här. Flerestädes i Förenta staterna har qvinnen, i åtskilliga fall, större friheer än mannen; och man har gjort mycket för att kydda qvingornes förmögenhet. Det må väl icke iekas, att äpnu mycket kan och bör göras för qviauns böste; men att deres inflytelse redan nu är tor, cch måbänrda större än om de sjelfva deltogo i sygret för offentliga handlipgar, det har men haft illfålle att e2, t. ex. deraf, att tjenster ofta bortgifes på deras rekommendationer, och man kan söga ti till och med förändringar i styrelsepersonalen gt rum, som föranledts genom dem. Störtandet af eneral Jacksons första kabinett kan tillskrifvas ett