Aftonbladet – 4 juni 1850, sida 2

— Ångfartygstrafiken. Sistl. fredag gjorde ångartyget Berzelius resan från Gefle till Stockholm på 13 timmar och några minuter. Detta är den kortaste tid, på hvilken en resa mellan båda dessa stäler ännu skett. Afståndet sjövägen lärer vara nära 57 sjömil, motsvarande 24, landmil, och fartyget har således tillryggalagt nära tre sjömil i timmen. — Af annonserna om ångfartygen erfar man, att ederibolaget för ångfartygen till Westerås, som i år innars höjt sina priser för passagerare, nedsatt dem ill hälften på den ena af de dagar, då Hermoder ör turer fram och tillbaka mellan hufvudstaden och Westerås, nemligen för thorsdagarne. Den som icke ar brådtom kan sålunda den dagen komma för ganka billigt pris till Westerås, hvaremot man på detta artyg kan göra resan för 2 rdr banko på ej fullt 6 immar. Dessa dagar går dessutom ett af bolagets artyg tillbaka till Stockholm klockan 8 på aftonen ich framkommer hit mot morgonen. Allt detta är ör öfrigt naturligtvis ett försök att, såsom man säser, äla ut Hermoder ifrån denna trafik. Om detta )emödande lyckas, så kommer priset på Westeråsartygen genast att åter uppsättas. För de trafikeandes skull vore det således önskvärdt, att det i la fall kunde bära sig för Hermoder, då det alltid atgör en stor fördel att kuunra antingen framkomma ned en stor skyndsamhet emellan tvenne sådana sunkter som Stockholm och Westerås, eller också afva valet, att något långsammare göra resan för stt särdeles billigt pris. Skulle åter Hermoder icke unna slå sig ut på annat sätt, så är det klart, att len utvägen äfven står dess redare öppen att nedätta sin passagerareafgift med en tredjedel, då pasagerare ej lära komma att saknas. Emellertid skulle nan för några år sedan icke drömt om att kunna esa från Stockholm till Westerås och tillbaka på öga öfver 42 timmar för 35 rdr 24 sk. bko. — Danska tidningarne med dagens poster innevöllö ingenting af vigt. Det är ungefär 8,000 man ch ibland dem gardet, som afgått till Alsen, och vid Jutska gränsen står en betydlig styrka. I herigdömena tros, att dessa rustningar i Danmark betyda ett infall i Slesvig; men detta synes ej vara fsigten, utan blott att afböja Holsteinarnes planer ill ett dylikt infall. Man vill veta, att flera af de stora makterna, Ryssland, England och Frankrike bestämdt förklarat sig vilja understödja Danmark, om insurgenterna våga ett anfall mot Slesvig.