Aftonbladet – 30 maj 1850, sida 2

— Redaktionen meddelar på anmodan mnedanstående insända artikel, irnefattande åtskilliga betänkligbeer mot-tankan på realiserande af större :ernvägar här i landet. Oaktadt vi ej i alio kunna dela Insändarens mening, belst derföre, att vi föreställe oss att mindre dyra jernvägar än efter det engelska och belgiska systemet skulle kunna inrättas med hufvudsaklig beräknirg på varutrefiken och en måttlig hastighet af t.ex. 1!, till högst ? svenska mil i tmmen, så förtjara dock de framställda inkasten otvifvelaktigt att upptagas till granskning. Artikeln följer: Något i jernvägsfrågan. : Son denna fråga icke utan stäl börjst ädraga sig allt mer och mer allmänhetens uppmärks mhet, så torde hvarje försök att efter förmåga belysa saken icke alldeles böra förkastas... Nyligen har frågen i denna tidning blifvit diskuterad mellan tvenne män af yrket. Ios. häraf tillhörer deremot icke yrket, och kan således bedöma HNvarken methoder eiler kostnadsförslag; han vill endast försöka med vanligt sugdt bondförnnft betrakta frågan i dess allmänlighet. Den torde då sönderfalid i 3:2e momenter, nemligen:: Mebdföra jernvägar i allmänhet några fördelar 25 Då jernvägar tillämpas på Sverige, finnas då pågra för det landet egna omständizaheter, som kom-ma antivgen att förstora eller förmicska dessa för-delar?Bör staten eller enskilde Belkoesta jernvägarnes: anläggande och underhåll? Den första punkten torde här ej behöfva underkastas någon utförligare granskning. Alla äro ense om den: nytta, som snabba och öeqväma kommunikationer skulle tillskynda hvarje land. Så långt i medgifvande vill ins. dock icke gå, som ait rejernvägarne komma att wverkliggöre utopien: ett för menskligheten gemensamt språk, såsom några förmena. Fa hufvudsaklig fördel torde vara den lifliga omsättningen af alla slags produkter, hvarigenom. producenterna ej behöfva med förlust hopa sina Varulager, utan få i måhn af-sin tillverkning och efter behof tillfredsställa konsumtionen... Jernvägen bör sålunda blifta en regulator mellan produktion och konsumtion: samt tälrka en jemrare of priser; äfven jerdens: uppodlande oeh bättre skötsel befordras. Sannt är visserligen att uti ett laxd,; der gerom en onaturlig lagstiftning massan af nationen icke är jordegande, fobriksindustrien just genom jernvägarne samt genom: tillgången på den omnämnda massan Dsa arbetar2,. oerhördt vppdrifvits. Huravida derna följd-af jernvägarne i Englend kan-räkpas såsom en fördel äfven för: framtiden torde dock vara högst tvifvelaktigt ).: Det itrer nemligen i längden bli omöjligt att utestänga Englands oc Itlands befolkriog från inlöjningsoch besittningsrätt till den nu på fås händer derstädes hopade jorden, och första följden af denna agräriska ombvälfning blefve troligp ep knuff på det ofaptliga fabrikskortbuset, hvilkot-i-sitt falr åter: komme att kvuffd såväl kapitali-ster som jernvägar ). Ea del af-desså reflexioner höras visserligen ej: hit; ins. har dock dermed velatvisa, att äfven-en god sak, såsom-jernvägar och industri i allmänhst; kon öfverdrifvas och under infyterdet af vissa ommändigheter föras til en punkt, der en kris med-thy åtföljande reakiiom är oundviklig. Irafseende på: det andra momentet, huruvida .i Swerige förhållsnden finnas som. kunna inverka. på jernvägars framgång derssmmastides, bar ins. hufvadsakligen tvenne ammärknirgar att göra, hvaraf den första oftablifvit framhållen, nemligen landets stora utsträgknvivg med en gles. befetkving. Detta är ett förhållande som ej kunnat wvederläggas.. D2 som ifra för ett jernvägssystemssinförande i värt lard bafva icka dessmindre med vidlyftiga kalkylsr och siffror sökt visa, att jernvägar härstädes hafva goda utsigter för sig, samt aut, om.de icke genast betala sig, de skola. i framtiden genom ökad trafig fult gälda nedlagda kostnader. Täan bar all anledning och visshet, att de män, somm uppsjort dessa. beräknipgar, varit ledda af patriotisk itver och. nit för allmänt väl, men må de ej deraf förledas av förbise svårigheterna eller eps den nakna verkligheten. Ias. vill ock göra några sifferberäkningar: Det är bekart att på de engelska jernbanorn utgöra inkomsteree för passagerare en stor del af totala inkomsten. Englands befolkning uppgår till cirka åtta gånger Sveriges, så att den motsvarande passagerarcinkomsten af de svenskajernvägorne blir !s:dei af den. i: England. Sverige är tillika i utsträckning: nära dubbel mot England, bvarföre den erhållna. qvoten ytterligare bör divideras med 3, då resultatet blir ,s:del. Vidare är det högst troligt, av förhållandet mellan folkmärgdens steziek och total värdet af de sf densamma producersde och kopsumerade varor är någorlunda lika inom Europas kultiverade länder, åtminstone är det Jätt bevisljzt att Sveriges produktioa och konsumpiion i förhållande (till folkmängden ingalunda öfverstiger eller ens.uppIgår mot Englands. Ofvanståends ziffra komrmar då latt gälla äfven för varutrafikea. Således, om enIgelska jernvägarae öfverhufvud lemna aktieägarne 4 Iprocent, skola de svenska lemaa 4, procent, säger: den fjerdede!s procent! Uppgiäen, som. för mången lärer -synas orimlig, är endass frukten af den simplaste beräkning, som af hvar och en lätt kangranskas. Man skall härvid måbända medge att det i I början kommer att gå skralt, men framtiden och den lökade produktionen af folk och varor skall godtgöra alt; allmänheten må dock bedömma huruvida icke ordspråket: medan gräset gror dör hästens, dervidlag möjligen kunde få en tillämpning. Hvad här är Tlyttradt och beräknads gäller naturligtvis etl svenskt jernvägssystem. Att en eller annsa mindre detacherad jernbana; framkallad af industrien och icke ltvertom, möjligen bår skulle bära sig i framtidens bör icke betviflas. En annan anmärkning gäller Sveriges klimat, Som i ett afseende kommer att verka förlamande för jernvägarne. Yi äro nemligen några mänader örkgen afstängde från den öfriga verlden, hvilket isynaerhet beträffar östersjöhamnarrno. -Petta störer visserligen -lej det inre varubytet, som det: oaktadt kan forigö, timen import och export, böda ar bufvudsaklig vigt Fiför jernvägsrörelsens jemna gång, afstanna under2 Itiden. Producenterna inom landet kunna ej finna d il någon uträkning att i sjöstäderna öfver vintern upp: lägga sina för export ämnade varor, utan vänta der-) Lättade tronsporter som sätta konsumenteni stånd 1j att få varorna till ett pris, hyliket så Ntet Som möjligt öfverstiger sjeltva ulverknitigipriset och tl en billig profit åt tillverkaren, måtte dock alltid nl blifva nyttigt, och serdeles för producenterne af Nl jordens produkter, spannmål och metaller som intaga stor tyngd. eller volym I förnällende till sitt al värde. 4 sed.se anm. 21) Här torde böra anmärkas att den tilläfventyrs i in stig i F HH ål örveransträpgda fabriksindusirien i England alldedå öfveransträpgs Et asnandamene aika 8