Aftonbladet – 27 maj 1850, sida 3

ganska talangfulla föredrag med all uppmärksamhet och egnade det ett förtjent bifall. Man hade denna afton det nöjet att höra 3 förträffliga ouvertyrer, för hvilka hvarje musikvän säkert skall tacka konsertens arrangörer. Dessa kompositioner tillhöra samtligen olika tider och skolor, för hvilka de utgöra värdiga representanter. Konserten började med Armida-ouvertyren af Gluck, storartad och enkel. Den gick väl, eburu för dess rätta effekt visserligen en starkare qvartettbesättning hade erfördFits. I detts hänseende taga vi oss friheten erinra vederbörande om nödvändigbLeten af 6:te sekundviolinplatsens återbesättande, hvilken redan länge varit vakant. Omöjligen kan meningen vara att lemna den i detta skick: orkesterns qvartett kan ganska väl vidtåla förstärkning, men ovillkorligen ingen förminskning af sin personal. — Derjemte förekom Kuhlaus ouvertyr till Elverhöj. rik på nordisk romantik, liflig, effektfull. Äfven denna pjes utfördes med kraft och anda. — Slutligen hörde man ouvertyren till Sommarnattsdrömmen, hvari Mendelssohn rest sig en för alla tider beståndande minnesvård. Grundtemat hade kunnat gå något jemnare, äfvensom ophikleiden med någon svårighet angaf de djupa tonerna i sina solopartier — men detta afräknadt bar denna örträffliga komposition här endast sällan gått med så mycket lif och energi. Den kopngl. familjen bevistade konserten, som för öfrigt hade fulit hus. —U—