Representationsfrågan. Vid införande i Aftonbladet för några veckor sedan af en från en f. d. riksdagsman, boende i Eifsborgs län, insänd artikel, riktad emot det hvilande representationsförslaget, anfördes uti inledningen några ord i den syftningen, att redaktionen ansåg sig i en sakdiskussion genom pressen från flera sidor böra bidraga till slutlig noggrannare upplysning i frågan. Detta yttrande, som också onekligen ej kan bestridas, har redan förskaffat oss nöjet, att få emottaga två särskilda längre insända repliker emot den första insända artikeln och till försvar för det hvilande förslaget. Detta var nästan mer än vi påräknade, synnerligen zom båda artiklarna till stor del innefatta samma argumenter, och det torde således kunna anses tillräckligt, både till fullsörande af det gifna löftet och för den upplysnipg i sak, som deraf kan vinnas, om vi meddela den utförligaste af dessa artiklar, som är författad af en aktad riksdagsman i borgareståndet vid förra riksdagen, dervid blott några få anmärkningar af red. blifvit bifogade, men om den andra endast resumera i korthet hvad som icke vidröres i denna, hvilken lyder sålunda: Uti Aftonbladet för den 45 April finnes uti representationsfrågan en insänd uppsats, undertecknad —r, vid hvilken uppsats insändaren häraf anhåller att få göra några anmärkningar. Hr —Tr börjar sin artikel med den riktiga sats, att ju mera nationens vigtigaste fråga blifver disku.erad och skärskådad, desto bättre bör man slutligen blifva upplyst om hvad som bör antagas eller förkastas, och insändaren anhåller att få tacka hr —r för det tillfälle denne beredt härtill, men kan dock ;j underlåta att till hr —r hemställa, om det ej vid en sådan diskussion, för ändamålets vinnande, är anceläget att hålla sig vid sak och undvika alla insinuationer el!er lösa påståenden utan bevisning? Flera sådana finnas likväl uti hr —Trs artikel. Så t. ex. innehåller den första anmärkning han gör emot