Aftonbladet – 17 maj 1850, sida 1

200 MAD MA, Savdl IGf all bpataat vete Sol tor att undvika åkerjordens uttorkning om våren, sökt ersätta det vanliga värbruket med plog elle årder genom andra redskap, hvilka blott uppluckra jorden. Hvilka verkninhar man deraf erfarit, och förtjerar denna metod at mera allmänt antagas? 21. Har maa någon erfarenhet om grö ing, och hvilka vexter äro i värt klimat dertill mestany bara ? 22. Hvilken erfarenhet har man af kail användande på åker eller gräsvall; och har den ten bekräftat sig, att kalk hufvudsakligen är verksam i den mån, som organiska ämnen forefinnas i den jord, på hvilken han användes? 23. Hvilken erfarenbel har man om verkan af be mjöl såsom gödningsämne, och har dess användande på de sednare åren afeller tilltagit? 24. Hvilken metod för gräsets e!ler klöfverr ning till hö har erfarenheten v vara den bI 25. Har Humle-odlingen, somi åtskilliga Sverige bedrifves, der visat sig vara fördelakti -: och om så är, genom hvad medel skulle dena kunna mera allmänt spridas? 26. Hvad är orsaken alt odlingen af bampa, som är allmän i åtskilliga länder med lika hårdt kl mat som Sverige, iche här synes vina framgånz 27. Hvad är orsaken at i några af våra landskap lin odlas i större utsträckning och till betydligare afsalu, under det att samma vext på andra orter icke ens odlas till husbehof? 28. Kunna de vanliga gärilesgårlarne ersällas genom häckar och grafvar, och hvilka buskslag äro till häckplantering för sådant ändamäl de tjenlizaste? TIL 2 99. MHvilka äro de hufvulsakliza reglor, som böra iakttagas vil föräslingen af våra husijur vare sig med eller utan begagnanile af utlindska afvelsdjur ? 30. Hvad är det som hitintills lagt största hindret i vägen för hästafvelns allmännare framgång hos oss och hvilket är det kraftigaste befordringsmeilet för vinnande af lyckade resukater i denna afvel? 31. Hvilket höstslag bör anses bäst passande hos oss till bildande af en för åkerbruket och skjulsviseniet tjenlig häststam? 32. Kan produktion af stora vagnshi (carrossitrer) blifva ett lönan!e föremål för hästafvelsföretag i Sverige, och hvar finnes en konstant häststam, som, till produktion af ett dylikt hästslag, skulle vara mest passande att göras hemmastadd hos oss, såväl i afseende på ändamålsenlighet, som billigt inköpspris, och minsta svårighet alt erhålla ? 33. Hvilket slags sele är för arbetshästen den ändamålsenligaste, bringsele (brösta) eller bogsele (lokar, kollar)? ; 34. Äro de egenskaper, som erforiras hos en för. krigsbruk tjenlig hästras, så olika med dem som fordras hos goda landtbrukshästar, at kronans stuterier, hvilka hufvudsakligen lära afse det förra ändamålet, icke på samma gång kunna befrimja det senare? 35. Huru skall, utan afseende på kronans stuterier, hästafveln i och tör landtbrukets behof kunna förbeltras, och hafva de föreningar, som i sådant ändåmål blifvit bildade, ännu lemnat några resulta:er ? 36. Är för dragoxen det hos oss vanligast begagnade oket, med sina så kallade horntömmar, det ändamälsenligaste och det minst pinsamma instrument vid krafternas användning till dragning ? 37. Hvilket är det öfliga sättet att berikna afkas ningen af mjölk-kor, och hurudan är i allmänhet der utfodring? 38. Äro oljekakor ett sundt foder för mjölk-kor, och hvad bör man tro om de menliga verkningarnederaf, hvilka åtskilliga landtbrukare förment sig hafva erfarit? 39. Finnas några utvägar all förekomma kornas kastning ? 40. Hvilket är det ändamålsenligaste sättet att uppföda kalfvar, och har man dervid funnit något tjenligt surrogat för mjölk ? 41. Huru bör en ändamålsenlig mjölk-kammarce vara inrättad, och hvilka mjölk-kärl äro de bästa? 42: Under hvilka omständigheter och förhållanden är det fördelaktigare att hälla grofva än fina får? 43. Är tidig eller sen lamning i allmänhet fördelakvigast? 44. Hvilken erfarenhet har man rörande våra inhemska färs korsning med baggar af ädla främmande racer? IV. 45. Har, i fråga om förbättring i skogshushällningen hos enskildte, skogsplantering, genom utsåning af frö, vunnit uppmärksamhet, och till hvad utsträckning och resultat? 46. Månne ej stängseln omkring skogsplanteringar är förenad med större kostnai, än sjelfva planteringen; och således en förändring i nu gällande stängselförordning önskvärd, äfven för dessa planteringars befrämjande ? 47. Skulle icke premiers utdelande, efter visst priunneland, vid uppvisande af den vackraste skogsplantering af 4, 10, 20 eller 40 års ålder, vara ett äf de mest verksamma medel till uppmuntran i skogshushållningen, och rore ej detta medel förtjent att af staten bekostas? 48. Hvilken erfarenhet har man i vårt land hittills haft af användande utaf bränntorf, vare sig såsom allmänt brännmaterial eller särskildt för jernbandteringen; och hvilka förhoppningar för bränntorfvens större användbarhet har man af denna erfarenhet kunnat hemta? edan Kongl. Maj:t, genom nådigt Bref af den 292 Februari innevarande år, förordnat, att en Exposition af Svenska Slöjd-alster skall nästkom. år 1851 här i hufvudstaden anstä las och, börjad d. 4 Juni, fortfara minst en, högst en och en half månad, samt för utförandet deraf i nåder utnämnt en särskilt Besiyrese; så får denna Bestyrel!so sådant härmed kungöra och tillik : vänligen uppmana Svenska Slöjd-idkare af alla slag att med sina tillverkningar i expositionen deltaga. Alla mer och mindre förädiade varor och tillverkningar, tillhörande så väl Landthushåilningen och Bergshandterir gen, som Fabrikerna, Manufakturerna, Handlverkerierna och Hus-slöjderna, ifvensom Prof på inhemska råämnen för ofvannämndel illverkningar samt mindre Machiner och Apparater för ieras åstadkommande, emottagas vid expositionen : ägande härvid undantag rum endast får sådana tillverkningar, som antingen fordra allt för stort utrymme, eiler äro underkastade förskämning eller genom sin beskaffenhet cke egna sig för offentlig utställning. Äfven emottagas ritningar med beskrifningar å större nachinericr, apparater, ugnar och azdra väggfasta nrättningar för tekniska och industriella behof: böran-! le, derest insändaren gör anspråk alt för machinernas ler inrättvingarhes konstruersnde eller utförande erbålla l ågon utmärkelse vid expositionen, bevis om deras dug-! ighet, kraft (och: fördelar medfölja, utfärdade al kände !s ch kunnige personer. Slöjdalster, ämnade till expositionen, skola aflemnas id den tid och i den loka!, som framdeles komma att! ppgifvas. Bestyrelsen ansvarar för de insända tillverkingarnes behöriga vård und:r expositionstiden och öf-s er:emnande till ägarne efter dess slat. I Bestyrelsen anhåller att få fästa slöjd-idkares uppmärk-l, Amhet å nyttan deraf, att, då fabrikåtioner omfatta olika, valiteter af samma slags vara, flera sorter varda till ex-s ositionen aflemnade, samt alt så väl partisom minut) ris uppgifvas, helst i annat fall fallständig ledning sak-) S 8 n h as för det bedömande af expositlions-urtiklars förtjenst, om bör ligga till grund för underdånig anmälin hos Kgl. laj:t om belöningsmedaljer för slöjd-idkare, hvilkas till xpositionen lemnade bidrag finnas företrädesvis böra geom en sådan uppmuntran utmärkas. iu Närmare underrättelser, om hvad i öfrigt bifver att g id Slöjd-expositionen iakttaga, skola särskilt kungöras. s Stockholm dea 6 April 1850. la C. D. SKOGMAN. e . J. Wallmark. K. A. Almgren. 5. L. EQmmox W. Bergström. G. Möllenborg. GG. Walerius.l J. Warodell. G. A. Bredenberg. I kström. ) S c RN Ta IK Nl 1 Tillkännagiives hn i den Borstbindarerörelse, som jag ilktadt s fter min aflidze man, Åldermannen G. A. Fiodberg, iu usot AM 414 vid Lilla Nygatan, är mod denna då örd. Stockholm den 14 48350. Vollrath