Aftonbladet – 17 maj 1850, sida 1

Femte Allmänna Svenska Landtbruksmoötet. Med Kongl. Maj:ts nå!iga bifall och till följe af Fjerde allmänna Svenska Landtbruksmötets beslut kommer det Femte allmänna Svenska Landtbruksmötet att hållas i Örebro från och med Måndagen den 22:dra Juliinnevarande år, till bivistande af hvilket möte dess utsedda Bestyrelse härigenom får inbjuda hvar och en, som nitälskar för och vill bidraga till Landtmannanäringens förkofran och utveckling i vårt Fädernesland. Det varma intresse, hvarmed Sveriges Landtbrukare vit föregående möten omfattat de på detta sätt öppnade tillfätlen att utbyta insigter och erfarenhet i hvad som rörer Fosterlandets förnämsta modernäring, låter Bestyrelsen för det nu tillkännagifna Femte allmänna Svenska Landtbruksmötet hoppas att äfven detta skall af Land!brukets idkare och;vänner talrikt bivistas och sålunda likasom de föregående föranleda upplysande meddelanden om landthushållningens och dermed sammanhängande näringars framsteg samt öfverläzgningar om medlen att desamma ytterligare befordra och utveckla. Bestyrelsen anser sig i sistnämnde afseende icke böra underlåta att fästa uppmärksameten derpå, att detta Landtbruksmöte snart efterföljes af en Riksdag och följaktligen erbjuder ett tillfälle att afhandla sådana Landtmannanäringen rörande ämnen, som möjligen böra blifva föremål för den lagstiftande maktens pröfning och beslut. täsom utgångspunkt för diskussionen vid det blifvande mötet hafva åtskilliga frågor blifvit af Bestyrelsen framställde rörande såväl landthushållningen i allmänhet, som speciellt åkerbruket, boskapsskötseln, skogshushällningen ! och landtbrukets binäringar. Utom det att dessa frågor blifva till allmän kännedom i Tidningarne införde, komma exemplar deraf att vid mötets början till ledamöterne utdelas; och står det dessutom en hvar öppet att i den ordning stadgarne föreskrifva vid mötet föredraga eller till diskussion framställa andra frågor och ämnen, som fer landtbushällningen kunna vara af vigt. Större skriftliga uppsatser, som äro ämnade att mötet meddelas, böra till Bestyrelsen inlemnas före Juni månads utgång, på det ait Bestyrelsen må blifva i tillfälle att deraf förut taga kännedom och bestämma i hvilken ordning desamma lämpligen må föredragas, antingen vid allmänna eller i sektionssammanträden. Mötels första allmänna sammankomst hålles! uti dertill t anvisad lokal å Örebro Slott, 2 trappor upp, Måndagen den 22 Juli kl. 40 f. m., hvarefter förhandlingarne fort1 ( -— — es sättas i allmänna och särskildta sektionssammanträden, b enligt den arbetsordning, som å den första allmänna samL mankomsten bestämmes. c Anmälan till deltagande i mötet kan sko såväl skrift-e ligen till Bestyrelsen, som muntligen, då inträdeskort för e mötet utlagas i Bestyrelsens byrå, hvilken för detta ändamål hålles öppen alla dagar under veckan näst före n mötet uti huset AZ 7 Qvarngatan i Örebro hos Räntmär k staren Ekmark kl. XI f. m. — I e. m. samt IV-—VI eftermiddagen. k För dem, som inom den 22 nästkommande Juni derom Ia uttryckligen gifva sin önskan tillkänna, vill Bestyrelsen!h gå i förfaltning om betingande af bostad under mötet, hvarå ledamöterne sedermera vid ankomsten till staden erhålla adress uti Bestyrelsens byrå, der biljetter för mö-1h tet utlemnas emot den i stadgarne föreskrifna afgift aflp En Riksidaler Specie. b Likasomvil föregående Landtbruksmöten egt rum, ämnar Bestyrelsen föranstalta en exposition af landt-l, bruksprodukter, redskaper, modeller och kreatur, hvilken sistnämnde är utsatt att försiggå Thorsdagen den 25 Julil( och hvarom särskildt program kommer att införas i rebro provins tidningar samt till bushållssällskaperna uti ln angränsande län försändas och genom deras försorg kring-!y spridas till kännedom för dem, som vilja täfla om de för uppvisandet af utmärktare busdjur utsatte premier. Alla bref och remisser rörande mötet adresseras på Örebro till Bestyretsen för det Femte allmänna Svenska Landibruksmötet. : Örebro den 26 April 1850. AUG. ANCKARSWARD. C. A. Staaf. ÅA. Coijet. O. Hedengren. J. Bohman. A. Lindberg. H. HAMILTON. G. Arman. C. Stedt. B. G. Melin. G. A. Gethe. C. 0. Troilius. Frågor framställda till öfverläggningsämnen vid Femte Almänna Svenska Landtbruksmötet i Örebro den 22 Juli och följande dagar år 48350. 4. Är det sannolikt att en fullkomlig handelsfrihet, och således låg eller ingen tull på alla in-eller utgående raror, skulle utöfva ett välgörande inflytande på Sveriges andtbruk ? -— I motsatt fall, vilka inskränkningar borde lenna princip vid tillämpningen underkastas? 2. Kan fabrikernas skydd i ett land, genom stränga orohibitiv-författningar, verka till högre värde på landtorukets produkter i allmänhet, eller af dem i synnerhet om af samma fabriker konsumeras? 3. Kunna några allmänt antagliga grundsatser uppillas rörande de olika sätten för arbetspersonalens anagande, underhåll och aflöning vid enlandtegendöm? — ir det genom inrättandet af jordtorp, antagande afstat.Orpare, egendomens skötsel med tjenstfolk i husbondens cost, eller på något annat sält, som man säkrast kan vefordra såväl jordegarens fördel, som den arbetande slassens sedliga förbättring och ekonomiska förkofran? Då samhällets lycka till en ej ringa del beror åf ordbruksarbetarens bildning och välstånd, månne ej, såom ett medel till ernående deraf, folkskolan skulle kunna emna undervisning i trädgårdsskötselns och landtbrukets nklaste grunder, med tillfälle. för lärjungarne alt händh h sh vy ägga vissa dertill hörande göromål? — Och huru skulle, ör sådant ändamål, folkskolan lämpligen organiseras? 5. Hvilka verkningar hafva de lägre landtbruksskoorna utöfvat såväl på sjelfva landtbruket, särdeles hos illmogen, som ock i afseende på folkbildningen? 6. Månne den nytta som vunnits genom det biträde andtmannen erhållit af personer, som på allmän bekostrad biträdt med råd och upplysningar i odlingar, ängsvattning, fårskötsel m. m., äfven skulle kunna vinnas i ndra grenar af landtbruket? — Och vore det sålunda ut önska, att äfven någon person antoges, som på allnän bekostnad lemnade undervisning i linkulturen och inberedningen, äfvensom uti mjölkhushållningen och fullxomligare beredning af smör och ost? 7. Hvilket sätt att lemna den fattigare delen aflandtoruksbefolkningen understöd under missvextår här erfaenheten visat vara ändamålsenligast och verksammast ill behofvens afbjelpande för tillfället, utan att medföra : nenliga följder för framtiden? 8. Hvad är orsaken att egare af smärre kapitaler, i år! land, icke såsom i andra länder använda dem på rrenden af landtegendomar, utan heldre med skuldsätt-? ing köpa jord? 9. Hvilka orsaker kunna anses hafva verkat dertill, tt do åtgärder tull ullkulturens befrämjande, som vidto03 omkring år 4829, och hvilka i början visade så goda esultater, icke sedan medfört den grad af utveckling i nde iodustri, som de första årens tilldragelser gåfvo ledning at hoppas? 40. Äro ue till färskötselns befrämjande vidtagna allränna åtgärler all anse såsom fulländade, så att sakens amgång nu mera helt och hållet beror på den enskiles omtanke och verksamhet? eller fordras ännu åtgärer för nämnde ändamål, hvilka äro af den beskaffenet, att de ej kunna utföras utan statens biträde? 41. Är böoskapsskötseln i Sverige verkligen så mycket indre lönande än åkerbruket, som dess allmännare tillakasättando kan gifva anledning att förmoda; eller finas några andra grunder för den ringa håg, hvarmed den os oss i allmänhet bed:ifves ? 42. Hvilka hus-slöj!er äro de lämpligaste för Sveriges llmoge, säväl med hänseende till klimatoch lokalförållanden, som till folkets fallenhet, seder och bruk ? 43. Då, i nband med lättade kommunikationer inom undet, under handelsförbindelser med utlandet viat sig så yller görande för-utvecklingen af all inustri, samt specielt för ländthushåilningen; månne ej en irekt ångskeppsförbindelse med England — samt kanko äfven med Frankrike eller Belgien — skulle vara af tor vigt för landet och dess jordbruk, och alltså förtjena tt af stalsmakterna uppmuntras och understödjas ? — ch på hvad sätt skulle en dylik ångskeppsförbindelse impligast kunna tillvägabringas ? Ak Una. mo of lan sfara NUuffa ann da 11 n äf til de å å IA de ell nå lig up sal M po pr na so! Mc ex no vit ; L.