Aftonbladet – 14 maj 1850, sida 2

tillsättandet af ifrågavarande kamreraretjenst hos Eders Kongl. Maj:t komma i nådig åtenka. Med djupaste vördnad 8c. Gustaf Friis. Stockholm den 22 Mars 1850. Med originalet lika lydande, intygar N. A. Warenius. Revisor Stenbergs skrift innehåller följande anmärkningar: S. A..E. I den underd. förklaring eders Kongl. M:ts och rikets krigskollegium afgifvit öfver de af mig i underdånighet anförda besvär öfver höglofliga kollegii pluralitets åtgärd, att å underdåniga förslaget till bokslutskamreraretjensten i 1:sta rummet uppföra bokhållaren Friis, har höglo iga kollegium åberopat kongl. brefvet tili kolleg. den 23 Sept. 1823, såsom grund för tilldelandet åt Friis af första rummet samt kongl. brefvet den 20 April 14844, till stöd för det vitsordande som blifvit honom lemnadt i sammanhang med förklaringen af orsaken hvarföre höglofliga kollegium bos eder Kongl. Maj:t i underdånighet begärt och erhållit nådig befallning för Friis, att från sin på förordnande innehafvande fältkamrerarebefattning vid armekåren i Schlesvig, sig här inställa till tjensigöring såsom tillförordnad kamrerare i det nya bokslutskontoret; hvarjemte kollegium yttrar, att af de 2:ne åligganden, som bokslutskamrer hufvudsakligen tillhöra, eller hufvudbokens afslutande, och kontrollen på krigskassören, kollegium anser det förstnämnda i vigt underordnadt det sednare, all den stund afslutandet af en hufvudbok, medledaing af derför fastställdt formulär, är ett blott mekaniskt arbete, men att vid valet af en kassakontrollant afseende måste fästas på samma egenskaper, som hos uppbördsmannen sjelf, eller redbarhet, pålitlighet och ordningssinne, hvilka egenskaper icke alltid anträffas förenade med hvad man i allmänhet benämner skicklighet. Hvad först beträffar det åberopade kongl. brefvet till krigskollegium den 23 Sept. 1823, så innehåller detta nådiga bref ett ogillande af den röstberäkningsgrund kollegium följt vid upprättandet af underdånigt förslag till kamreraretjenst, och förständigas kollegium att vid underdånigt förslags upprättande uppföra de 3:ne sökande, som vid omröstning erhållit de flesta rösterne, samt i händelse kollegium icke kunde förena sig om det rum å förslaget de:n bör lemnas, hvilket bör bestämmas af deras ömsesidiga skicklighet för den tjenst som är i fråga, ny omröstning i detta afseende bör anställas. Detta kongl. bref har således afseende på de tillfällen då ny omröstning förekommer, för att bestämma eller uppskatta de sökandes skicklighet till en tjenst; men vid upprättandet af det af mig i -underdånighet öfverklagade förslag, ifrågskom icke någon dylik ny omröstning, ty hvad de sökandes skicklighet beträffar, hade kollegium med undanteg af hr generalmajoren, m. m. Meyer, hvad mig angick, ansett samtlige sökande vara skicklige till tjensten; och enligt kongl. brefvet den 7 Dec. 4819 böra de som på försläg uppföras ega den skicklighet som till den sökta tjenstens vederbörliga bestridande erfordras. Sedan alltså de på underdåniga förslaget uppförde ansetts skicklige till tjensten, vill det synas som hade, vid bestämmandet af rummet, den skicklighet som: mångårig erfarenbet medför, borit få komma i öfvervägande, i stället att såsom nu synes hafva skett, till grund tagits en gradering af de sökandes moraliska kunskaper, hvilket åter icke är tillförlitligt, och synes vara mindre låmpligt, då de sökande oförvitligt tjenat Kongl. Maj:t och kronan, samt föra ett anständigt lefnadssät; ty skicklighet, redbarhet, pålitlighet o.s. v., kunna icke graderas i fråga om kontroll å en annan tjenstemans. uppbörd, denna må vara en half eller flere millioner rdr, och lika litet kan antagas, ej beller har erfarenheten visat, att en mera oberoende ekonomisk ställning gifver högre värde åt nämnde egenskaper. På grund häraf, likasom af stadgar.derne i de äldre författningar af år 1723, 17414 och 4758 angålende tjensteår och tjenstetur, hvilka jag i underdåIniga besvärsskriften åberopat, bar jag ansett högiofliga kollegii pluralitet, genom att uppföra bokhållaren Friis i 4:sta rummet på underdåniga förslaget, icke hafva rätt iakttagit de uti grundlagen och författningarne stadgade befordringsgrunder. Hvad dernäst beträffar det af höglofliga kollegii åberopade nådiga bref af den 20 April 1844, hvilket blifvit föranledt af i underdånighet förd klagan deröfver att höglofliga kollegium vid upprättande af underdånigt förslag till en sekreteraretjenst, skulle bafva förordat den af de sökande som erhållit 2:dra rummet på förslaget; så, enär den i nyssnämnda nådiga bref omförmälda underdåniga anmälan till förmån för nämnde sökande, af Kongl. Maj:t förkl-rades icke ionefatta särskildt förord, på den grund, alt samma anmälan tillkommit i följd af den förbindelse kollegium ansett sig ega att ? underdånighet uppgifva orsaken, kvarföre kollegium förordnat sökanden att den lediga tjensten såsom vicarius förestå; hvilket förordnande jemväl var i underdånighet öfverklagadt, såsom skett utan anslag; torde detta kongl. bref icke vara tillämpligt i nu förevarande befordringsmål, deruti någon klagan icke blifvit förd öfver höglofliga koWegii underdåniga hemställan om bokbållaren Friis förordrande till bokslutskamererare; och någon förklaring af höglofliga kollegium således icke ifrågakommit. Höglofliga kollegium har i sin nu afgifna underdåniga förklaring anfört, stt hvad kollegium om den i 4:sta rummet uppförde i underdånighet yttrat, icke innebär ett förord, men väl en förklaring af orsaken hvarföre kollegium hos E. Kongl. Maj:t begärt hans förordnande till kamrerare; och att kollegium icke saknat anledning, att såsom följd af denna förklaring och i sammanhang dermed, lemna Friis det välförtjenta vitsord, att han under den tid han efter förordnande förrättat tjensten, motsvarat kollegii förväntan; men då höglofliga kollegium, jemte detta I vitsordande, i sin underdåniga skrifvelse angående förslaget, såsom skäl för Friis uppförande i 4:sta rummet, framställer hans bekantskap med bokföring och bokslut, samt det vitsord om skicklighet och pålitlighet han framför sine medsökande förvärfvat, hans förordnande tvenne gånger såsom fältkamrerare, hans lämplighet för tjensten o. s. v., bar jag icke kunnat finna annat, än att sådane yttranden till förIdel för bokhållaren Friis innefatta förord för honom; Iyttranderne må kallas förklaring eller vitsordanden, och stå i sammanhang med hans innehafda förordTnanden, eller icke; och jag bar destomindre kunnat inse att höglofliga kollegium haft något välgrundadt Iskäl att åberopa kongl. brefvet den 20 April 4841, som de medsökande hvarken genem tjenstefel eller försummelse af skyldigheters uppfyllande, gjort sig I mindre värdige till befordran i Eders Kongl. M-j:ts -loch rikets tjenst, och således äro Jika oförvitlige, .Isom den förordade tjenstemannen. Äfvenledes har -Ijag föreställt mig, att förklaringar af orsaker, och bi pvitsordandenr angående en viss Person. icke kunna -jvara nödvändige, då utnämningen till tjensten beror af Konungens nådiga pröfoing af de sökandes meriter, enligt bestyrkte tjensteförteckninger: så vida Vicke Kongl. Maj:t i nåder täcktes inferdra serskildt . utlåtande. Deremot har jag ansett fullt giltiga skäl I förefinnas, att tillämpa kongl. brefvet den 7 DecemIran sos0a hvilket, föranledt af underdåniga besvär