Aftonbladet – 10 maj 1850, sida 4

I ensamt representerar kapitalet. På sin höjd återstår armeen, hvars officerskår till största delen har bildat sig af adeln.n På hvad sätt vill ni då åter förskaffa oss vårt förlorade inflytande ? frågade den gamla grefvinnan, som med största uppmärksamhet afbhört samtalet. Genom vår förbindelse med det fjerde ståndet, svarade legationssekreteraren. Kungligheten och adeln måste nära förena sig med folket. Bourgeoisien har i sitt eget sköte födt en fiende, nemligen proletariatet. Genom tilltagande konkurrens och vinningslystnad producerar den dagligen åt oss nya bundsförvandter, med hvilka regeringen och vi måste sluta allians. Liksom kronan under medeltiden genom allians med tredje ståndet knäckte adeln och bekämpade den med framgång, så måste nu äfven bourgeoisiens öfvertag stäfjas genom proletariatets nya kraft. Regeringens förnämsta uppgift skulle i närvarande ögonblick vara att tillfredsställa det fjerde ståndet. Att lyssna till dess klagomål är icke allenast en af menskligheten ålagd pligt, utan äfven en åtgärd af högre politisk vishet.n Dylikt tal med Wanda hade så småningom hos henne uppväckt en mera gynnsam tanka om Karl. Hon var för oerfaren för att kunna genomskåda denna underbara väfnad af lögn och sanning: Hon värderade hans kunskaper och trodde att hans hjerta, liksom hennes eget, slog för mensklighetens väl. Hans besök förnyades; hans konversation antog en allt innerligare karakter; han lät Wanda ana sin kärlek, hvilken hon visserligen ännu icke delade, men som dock alltid måste smickra en qvinna, då hon tror att kärleken till henne lefver i en värdig mans bjerta. Till och med den penningeförlägenhet, i hvilken legationssekreteraren lefde efter sitt sednaste sammanträffande med bankiren, dref honom att så snart som möjligt göra slut på sin roman. (Forts. följer.) ——LKJX—S—LLL 3 Bland de många gissningarne om Magyarernas urstam, har man för någon tid sedan kommit på en ny, enligt hvilken de hvarken äro af Samojedernas eller Finnarres slägt, eller af rysk, utan härstamma från det gamla Parihien. Till stöd för denna åsigt har en rysk akademiker, Jerney, helt nyligen, anfört en bön i en ungersk handskrifi från medeltiden, hvari de gamla Partherna omnämnas såsom Magyarernas heliga och berömda förfåder (zent jeleus Parthus euseink).