Aftonbladet – 10 maj 1850, sida 2

25. Hvilken erfarenhet har man om verkan af benmjöl såsom gödningsämne, och har dess användande på de sednare åren afeller tilltagit? 24. Hvilken metod för gräsets eller klöfverns beredning till hö har erfarenheten visat vara den bästa? 25. Har Humle-odlingen, som i åtskilliga trakter af Sverige bedrifves, der visat sig vara fördelaktis; och om så är, genom hvad medel skulle dea kunna mera allmänt spridas? 26. Hvad är orsaken att odlingen af bampa, som är allmän i åtskilliga länder med lika hårdt klimat som Sverige, icke här synes vinna framgång ? 27. MHvad är orsaken att i några af våra landskap lin odlas i större utsträckning och till betydligare afsalu, under det att samma vext på andra orter icke ens odlas till husbehof? 28. Kunna de vanliga gärdesgårdarne ersättas genom häckar och grafvar, och hvilka buskslag äro till häekplantering för sådant ändamål de tjenligaste? IM. 29. Hvilka äro de hufvudsakliga reglor, som böra iakttagas vid förädlingen af våra husiljur, vare sig med eller utan begagnande af utländska afvelsdjur ? 30. Hvad är det som hitintills lagt största hindret i vägen för hästafvelns allmännare framgång hos oss och hvilket är det kraftigaste befordringsmedlet för vinnande af lyckade resultater i denna afvel? 51. Hvilket hästslag bör anses bäst passande hos oss till bildande af en för åkerbruket och skjutsväsendet tjenlig häststam? 32. Kan produktion af stora vagnshistar (carrossicrer) blifva ett lönande föremål för hästafvelsföretag i Sverige, och hvar finnes en konstant höststam, som, till produktion af ett dylikt hästslag, skulle vara mest passande att göras hemmastadd hos oss, såväl i afseende på ändamålsenlighet, som billigt inköpspris, och minsta svårighet alt orhålla ? 33. Hvilket slags sele är för arbetshästen den ändamålsenligaste, bringsele (brösta) eller bogsele (lokar, kollar)? 34. Aro de egenskaper, som erfordras hos en för krvigsbruk tjenlig hästras, så olika med dem som fordras hos goda landtbrukskästar, aw kronans stuterier, hvilka bufvudsakligen lära afse det förra ändamålet, icke på samma gång kunna befrämja det sednare? 55. Huru skall, utan afseende på kronans stulerier, hästafveln i och för landtbrukets behof kunna förbättras, och hafva de föreningar, som i sådant ändamål blifvit bildade, ännu lemnat några resultater ? 56. Är för dragoxen det hos oss vanligast begagnade oket, med sina så kallade horntömmar, det ändamålsenligaste och det minst pinsamma instrument vid kraf.ernas användning till dragning? 57. Hvilket är det öfiga sättet alt beräkna afkastningen af mjölk-kor, och hurudan är i allmänhet deras atfodring ? 538. Äro oljekakor ett sundt foder för mjölk-kor, och vad bör man tro om de menliga verkningarne deraf, vilka åtskilliga landtbrukare förment sig hafva erfarit? 39. Finnas några utvägar att förekomma kornas kastning ? 40. Hvilket är det ändamålsenligaste sättet att uppda kalfvar, och har man dervid funnit något tjenligt urrogat för mjölk ? 44. Huru bör en ändamålsenlig mjölk-kammare vara nrättad, och hvilka mjölk-kärl äro de bästa? 42. Under hvilka omständigheter och förhållanden är et fördelaktigare att hålla grofva än fina får? 43. Är tidig eller sen lamning i allmänhet fördelaktiast ? 44. Hvilken erfarenhet har man rörande våra inhemka fårs korsning med baggar af ädla främmande racer? IV. 45. Har, i fråga om förbättring i skogshushållningen os enskildte, skogsplantering, genom utsåning af frö, unnit uppmärksamhet, och till hvad utsträckning och esultat? 46. Mäånno ej stängseln omkring skogsplanteringar är ! jrenad med större kostnad, än sjelfva planteringen; och iledes en förändring i nu gällande stängselförordning nskvärd, äfven för dessa planteringars befrämjande ? 47. Skulle icke premiers utdelande, efter visst pr tuneland, vid uppvisande af den vackraste skogsplantering f 4, 40, 20 eller 40 års ålder, vara ett af de mest verkamma medel till uppmuntran i skogshushållningen, och ore ej detta medel förtjent att af staten bekostas? 48. Hvilken erfarenhet har man i vårt land hittills aft af användande utaf bränntorf, vare sig såsom allvänt brännmaterial eller särskildt för jernbandteringen; ch hvilka förhoppningar för bränntorfvens större anändbarhet har man af denna erfarenhet kunnat hemta?