Aftonbladet – 10 maj 1850, sida 2

AUG. ANCKARSWÄRD. — H. HAMILTON. C. A. Staaf. A. Coijet. G. Årman. OC. Stedt. 0. Hedengren. J. Bohman. B. G. Melin. 4. Lindberg. G. A. Gethe. C. O. Troilius. Frågor framställda till öfverläggningsämnen vid Femte Allmänna Svenska Landtbruksmötet i Örebro den 22 Juli och följande dagar år 4830. I. 4. Är det sannolikt att en fullkomlig handelsfrihet, och således låg eller ingen tull på alla ineller utgående varor, skulle utöfra ett välgörande inflytande på Sveriges landtbruk ? — I motsatt fall, hvilka inskränkningar borde denna princip vid tillämpningen underkastas? 2. Kan fabrikernas skydd i ett land, genom stränga prohibitiv-författningar, verka till högre värde på landtbrukets produkter i allmänhet, eller af dem i synnerhet som af samma fabriker konsumeras? 3. Kunna några allmänt antagliga grundsatser uppställas rörande de olika sätten för arbetspersonalens an: tagande, underhåll och aflöning vid en landtegendom? — Är det genom inrättandet af jordtorp, antagande af stattorpare, egendomens skötsel. med tjenstfolk i husbondens kost, eller på något annat sätt, som man säkrast kan befordra såväl jordegarens fördel, som den arbetande klassens sedliga förbättring och ekonomiska förkofran? 4. Då samhällets lycka till en ej ringa del beror af Jordbruksarbetarens: bildning oeh välstånd, månne ej, såsom ett medel till ernående deraf, folkskolan skulle kunna lemna undervisning i trädgårdsskötselns och landtbrukets enklaste grunder, med tillfälle för lärjungarne att handlägga vissa dertill hörande göromål? — Och huru skulle, för sådant ändamål, folkskolan lämpligen organiseras? 5. Hvilka verkningar hafva de lägre landtbruksskoforna utöfvat såväl på sjelfva landtbruket, särdeles hos allmogen, som ock i afseende på folkbildningen? 6. Månno den nytta som vunnits genom det biträde landtmannen erhållit af personer, som på allmän bekostnad biträdt med råd och upplysningar i odlingar, ängsvattning, fårskötsel m, m., äfven skulle kunna vinnas i andra grenar af landtbruket? — Och vore det sålunda alt önska, att äfven någon person antoges, som på allmän bekostnad lemnade undervisning i linkulturen och linberedningen, äfvensom uti mjölkhashållningen och fullkomligare beredning af smör och ost? 7. Hvilket sätt att lemna den fattigare delen af landtbruksbefolkningen understöd under missvextår har erfarenheten visat vara ändamålsenligast och verksammast till behofvens afbjelpande för tillfället, utan att medföra menliga följder för framtiden ? 8. Hvad är orsaken att egare af smärre kapitaler, I vårt land, icke såsom i andra länder använda dem på arrenden af landtegendomar, utan heldre med skuldsättning köpa jord? 9. Hvilka orsaker kunna anses hafva verkat dertill, att de åtgärder till ullkulturens befrämjande, som vidtogos omkring år 4829, och hvilka i början visade så goda resultater, icke sedan medfört den grad af utveckling i nämnde industri, som de första årens tilldragelser gåfvo anledning att hoppas? 40. Äro de till fårskötselns befrämjande vidtagna allmänna åtgärder att anse såsom fulländade, så att sakens framgång nu mera helt och hållet beror på den enskildes omtanke och verksamhet? eller fordras ännu åtgärder för nämnde ändamål, hvilka äro af den beskaffenhet, att de ej kunna utföras utan statens biträde? 41. Är boskapsskötseln i Sverige verkligen så mycket mindre lönande än åkerbruket, som dess allmännare tillbakasättande kan gifva anledning att förmoda; eller finnas några andra grunder för den ringa håg, hvarmed den hos oss i allmänhet bedrifves ? 42. Hvilka hus-slöjder äro de lämpligaste för Sveriges allmoge, såväl med hänseende till klimatoch lokalförbållanden, som till folkets fallenhet, seder och bruk? 43. Då, i samband med lättade kommunikationer inom landet, underlättade handelsförbindelser med utlandet visat sig så ytterst välgörande för utvecklingen af all industri, samt specielt för landthushållningen; månne ej en direkt ångskeppsförbindelse med England — samt kanske äfven med Frankrike eller Belgien — skulle vara af stor vigt för landet och dess jordbruk, och alltså förtjena att af statsmakterna uppmuntras och understödjas? — Och på hvad sätt skulle en dylik ångskeppsförbindelse lämpligast kunna tillvägabringas 14. Under erkännande af den stora nytta somsde Allmänna Landtbruksmötena, såväl i Sverige som annorstädes, visat sig utöfva, frågas dock, om det är för sakens fortgående vigt ändamålsenligt att de, utan afbrott, återkomma hvarje år, eller om till äfventyrs hvart tredje är skulle kunna anses svarande mot behofvet? 45. Äro icke, under sådana lokaloch klimatförhållanden som i det mellersta Sverige råda, de cirkulationsbruk bäst och säkrast, som i omloppet upptaga de egentliga gräsarterna? Då det är af så stor vigt att begagna rent utsäde, och äfven den spanmål som försäles kan betinga högre pris, då den är fri från ogräsfrön, så frågas: Hvilka machiner till sädens rengöring äro de ändamålsenligaste? 17. Hvilken erfarenhet har man om den Engelska Grund-dikningsmetoden, vare sig med tegel, sten eler andra fyllningsämnen ? 7 48. Har man under de sednare åren lärt känna några nya sädesvexter, handelsvexter, rotfrukter, gräseller andra foderslag, som synas förtjenta af allmännare ärksamhet ? uppges Hafva några nya åkerbruksredskap och machiner, af det värde alt de förtjena spridas, blifvit på sednare tider kända? 20. Man har, såväl för alt spara arbete som för att undvika åkerjordens uttorkning om våren, sökt ersätta det vanliga värbruket med plog eller årder genom andra redskap, hvilka blott uppluckra jorden. Hvilka verkninhar fnan deraf erfarit, och förtjerar denna metod att mera allmänt antagas? 24. Har man någon erfarenhet om gröngödning, och hvilka vexter äro i vårt klimat dertill mest användbara ? 22. Hvilken erfarenhet har man af kalkens användande på åker eller gräsvall; och har den åsigten bekräftat sig, att kalk hufvudsakligen är verksam i den mån, som organiska ämnen förefinnas i den jord, på hvil