Aftonbladet – 4 maj 1850, sida 2

—————————Z5S5rn ——LÄZXA— WH!?tl BERLIN OCH BRESLAU 1847—1849.) RoMAN å4F MAX RING. FÖRRA DELEN: MARIE. Ändtligen kom den dag, då Dörner fick sin läkares tillåtelse att gå ut. Han tackade innerligt medicinalrådet, som icke kunde underlåta att gifva honom några välmenta lärdomar med sig på vägen. Följ mitt råd, sade han, och bry er icke om politiken. Ni förstör derigenom slutligen edert lifs lycka. Denna rörelse skjuter förbi sitt mål. Jag anser den vara en sjuklig abnormitet hos vår tid, ett slags Veits-dans, som gripit särskilda individer, liksom hela nationer; äfven här är imitationsdriften af högsta betydelse; en psychisk smitta är omisskännlig. De, som blifvit öfverfallna af denna sjukdom, hafva ingen rast eller ro i ettstilla, fredligt hem; en feberaktig otålighet drifver dem ut på gatan, hvarest de samla sig i hopar och hålla underliga tal om frihet, likhet och broderlighet. På de mest galna växer hår och skägg yfvigt och vildt, ett tecken som bebådar det värsta. Akta er för smittan. Det gör mig ondt om er. Ni äger herrliga och solida kunskaper; sök att an vända dem på nyttigt sätt. Äfven jag är för framåtskridande; men det måste utveckla sig af sunda krafter. Denna tid är sjuk och reaktionen kan blifva så mycket värre, ju större det onda är, hvarigenom den blifvit framkallad. Låt mig se med mina egna ögon, herr medicinalråd. Jag tror att eder blick är redan grumlad, min ung vän. Ni är en svärmare, en utopist, och derföre frukta jag most för er Hvar och en måste göra erfarenhet på sig sjelf; Vv kunna icke lära något genom andras exempel.n ,Ja, det är just individens, liksom nationernas olyck: Må pu Gud bevara er och beskydda er från sår, som 8 djupare än edert första sår, sOmendäst träffat bjernan. ) Se A. B. J4 89—92, 94, 97, och 100-102,