Aftonbladet – 3 maj 1850, sida 1

id Handtverkaregatan a Kungshoirsen. ANNONSER sn arcons, och för större stilar beräknas priset efter bakasättande kan gifva anledning att förmoda; eller finnas några andra grunder för den ringa håg, hvarmel den hos oss i allmänhet bedrifves? 42. Hvilka hus-slöjder äro de lämpligaste för Sveriges allmoge, såväl med hänseende till klimatoch lokalförhållanden, som till folkets fallenhet, seder och bruk ? 43. Då, i samband med lättade kommunikationer inom landet, underlättade handelsförbindelser med utlandet visat sig så ytterst välgörande för utvecklingen af all industri, samt specielt för landthushållningen; månne ej en direkt ångskeppsförbindelse med England — samt kanske äfven med Frankrike eller Betgien — skulle vara af stor vigt för landet och dess jordbruk, och alltså förtjena att af statsmakterna uppmuntras och understödjas? — Och på hvad sätt skulle en dylik ångskeppsförbindelse lämpligast kunna t llvägabringas ? 414. Under erkännande af den stora nytta som de Allmänna Landtbruksmötena, såväl i Sverige som annorstädes, visat sig utöfva, frågas dock, om det är för sakens forigående vigt ändamålsenligt att de, utan afbrott, återkomma hvarje år, eller om till äfventyrs hvart tredje år skulle kunna anses svarande mot behofvet? . 45. Äro icke, under sådana lokaloch klimatförhållanden som i det mellersta Sverige räda, de cirkulationsbruk bäst och säkrast, som i omloppet upptaga de egentliga gräsarterna? 46. Då det är af så stor vigt alt begagna rent utsäde, och äfven den spanmål som försäles kan betinga högre pris, då den är fri från ogräsfrön, så frågas: Hvilka machiner till sädens rengöring äro de ändamålsenligaste? 47. Hvilken erfarenhet har man om den Engelska Grund-dikningsmetoden, vare sig med tegel, sten eller andra fyllningsämnen ? 48. Har man under de sednare åren lärt känna några nya sädesvexter, handelsvexter, rotfrukter, gräseller andra foderslag, som synas förtjenta af allmännare juppmärksamhet? 49. Hafva några nya åkerbruksredskap och machiner, af det värde aut de förtjena spridas, blifvit på sednare tider kända? 20. Man har, såväl för alt spara arbete som för att undvika åkerjordens uttorkning om våren, sökt ersätta I det vanliga vårbruket med plog elle ärder genom andra !redskap, hvilka blott uppluckra jorden. Hvilka verknin-: gar har man deraf erfarit, och förtje:ar denna metod att mera allmänt antagas? : ) 24. Har man någon erfarenhet om gröngödning, och hvilka vexter äro i vårt klimat dertill mest användbara ? 292. Hvilken erfarenhet har man af kalkens användande på åker eller gräsvall; och har den åsigten bei kräftat sig, att kalk hufvudsakligen är verksam i den . mån, som organiska ämnen förefinnas i den jord, på hvili ken han anvä des? 923. Hvilken erfarenbet har man om verkan af bermjöl såsom gödningsämne, och har dess användande på de sednare åren afeller tilltagit ? I 24. Hvilken metod för gräsets eler klöfverns beredning till hö har erfarenheten visat vara den bästa? I 95. Har Mamle-ollingen, som i åtskilliga trakter af Sverige bedrifves, der visat sig vara förielakti-; och om så är, genom hvad medel skulle dea kunna mera allmänt) spridas? I 26. Hvad är orsaken att odlingen af bampa, som är allmän i åtskilliga länder med lika hårdt klimat som I Sverige, icke här synes vinna framgång? 27, Hvad är orsaken att i några af våra landskap lin odlas i större utsträckning och till betydligare afsalu, under det att samma vext på andra orter icke ens odlas till busbehof? 28. Kunna de vanliga gär.esgårdarne ersättas genom häckar och grafvar, och hvilka buskslag äro till häckplantering för sådant ändamål de tjenligaste? HL. 29. Hvilka äro de hufvudsakliga reglor, som böra iakttagas vid förädlingen af våra husdjur, vare sig med eller utan begagnande af utländska afvelsdjur ? 30. Hvad är det som hitintills lagt största hindret i vägen för hästafvelns allmännare framgång hos oss och hvilket är det kraftigaste befordringsmedlet för vinnande af lyckade resultater i denna afvel? 31. Hvilket höstslag bör anses bäst passande hos oss till bildande af en för åkerbruket och skjutsväsendet tjenlig häststam? 32. Kan produktion af stora vagnshistar (carrossitrer) blifva ett lönande föremål för hästafvelsföretag i Sverige, och hvar finnes en konstant häststam, som, till produktion af ett dylikt hästslag, skulle vara mest passande att. göras hemmastadd hos oss, såväl i afseende på ändamålsenlighet, som billigt inköpspris, och minsta svårighet att erhålla ? 33. Hvilket slags sele är för arbetshästen den ända-l: målsenligaste, bringsele (brösta) eller bogsele (lokar, kollar)? 34. Äro de egenskaper, som erfordras hos en för krigsbruk tjenlig hästras, så olika med dem som fordras hos goda landtbrukshästar, att kronans stuterier, hvilka hufvudsakligen lära afse det förra ändamålet, icke på samma gång kunna befrämja det sednare? l L 35. Huru skall, utan afseende på kronans stuterier, hästafveln i och tör landtbrukets behof kunna förbältras; och hafva de föreningar, som i sådant ändamål blifvit bildade, ännu lemnat några resultater ? 36. Är för dragoxen det hos oss vanligast begagnade oket, med sina så kallade horntömmar, det ändamålsenligaste och det minst pinsamma instrument vid krafternas användning till dragning? 37. Hvilket är det öfliga sättet att beräkna afkastningen af mjölk-kor, och hurudan är i allmänhet deras ; utfodring ? 38. Äro oljekakor ett sundt foder för mjölk-kor, och hvad bör man tro om de menliga verkningarne deraf, hvilka åtskilliga landtbrukare förment sig hafva erfarit? 39. Finnas några utvägar att förekomma kornas kastning? ) . 40. Hvilket är det ändamålsenligaste sättet att uppföda kalfvar, och har man cervid funnit något tjenligt surrogat för mjölk? 41. Huru bör en ändamålsenlig mjölk-kammare vara inrättad, och hvilka mjölk-kärl äro de bästa? 49. Under hvilka oms:ändigheter och förhållanden är det fördelaktigare ait hålla grofva än fina får? dh 43. Är tidig eller sen lamning i allmänhet fördelaktigast? 44. Hvilken erfarenhet har man rörande våra inhemska fårs korsning med baggar af ädla främmande racer? IV. : 45. Har, i fråga om förbättring i skozshusbällningen hos enskildte, skogspantering, genom utsåning af frö, ; vunnit uppmärksamhet, och till hvad utsträckning och ; resultat? 46. Männe ej stängseln omkring skogsplanteringar är förenad med större kostnad, än sjelfva planteringen; och således en förändring i nu gällande stängselförordning önskvärd, äfven för dessa planteringars befrämjande ? f 47. Skulle icke premiers utdelanie, efter visst pr tunneland, vid uppvisande af den Vackraste skogsplantering af 4, 40, 20 eller 40 års ålder, vara ett af de mest verk-t samma medel till uppmuntran i skogshushållningen, och -: vore ej detta medel förtjent att af staten bekostas? Li 48. Hvilken erfarenhet bar man i vårt land hittills haft af användande utaf bränniorf, vare sig såsom allla mänt brännmaterial eller särskildt för jernhandteringen;k och hvilka förhoppningar för bränntorfvens större användbarhet har man af cenna erfarenhet kunnat hemta?h Vag ULL-MARKNAD i Läöbeck : hålles den 20, 21 och 22 Juni 1850. wjällskapets för inbemsk Silkesodling Förvaltninos Htckatt får härmed tilkännagifva. att tilll,