Aftonbladet – 3 maj 1850, sida 1

Frågor vid Femte allmänna Svenska Landtbruksmötet. 4. Är det sannolikt att en fullkomlig handelsfrihet, och således låg eller ingen tull på alla ineller utgående varor, skulle utöfva ett välgörande inflytande på Sveriges landtbruk ? — I motsått fall, hvilka inskränkningar borde denna princip vid tillämpningen underkastas? 2. Kan fabrikeroas skydd i ett land, genom stränga prohibitiv-författningar, verka till högre värde på landtbrukets produkter i allmänhet, eller af dem i synnerhet som af samma fabriker konsumeras? 3. Kunna några allmänt antagliga grundsatser uppställas rörande de olika sätten för arbetspersonalens antagande, underhåll och aflöning vid enlandtegendom? — Är det genom inrättandet af jordtorp, antagande af stattorpare, egendomens skötsel med tjenstfolk i husbondens kost, eller på något annat sält, som man säkrast kan befordra såväl jordegarens fördel, som den arbetande klassens sedliga förbättring och ekonomiska förkofran? 4. Då samhällets lycka till en ej ringa del beror af jordbruksarbetarens bildning och välstånd, månne ej, såsom ctl medel till ernående deraf, folkskolan skulle kunna lemna undervisning i trädgårdsskötselns och landtbrukets enklaste grunder, med tillfälle för lärjungarne att handlägga vissa dertill hörande göromål? — Och huru skulle, för sålant ändamål, folkskolan lämpligen organiseras ? 5. Hvilka verkningar hafva ce lägre landtlruksskoorna utöfval såväl på sjelfva landtbruket, särdeles hos allmogen, som ock i afseende på folkbil ningen? 6. Månno den nytta som vunsils genom det biträde andtmannen erhållit af personer, som allmän bekosthad biträdt med råd och upplysningar i odlingar, ängsvattning, fårskötsel m. m., äfven skulle kunna vinnasåi andra grenar af landtbruket? — Och vore det sålunda alt önska, att äfven någon person antoges, som på allmän bekostnad lemnade undervisning i linkulturen och linberedningen, ifvensom uti mjölkhushållningen och fullkomligare beredning al smör och ost? 7. Hvilket sätt alt lemna den fattigare delen af landtbruksbefolkningen understöd under mssvextår har erfarenheten visat vara inlamälsenligast och verksammast ill behofvens afhjelpanie för tillfället, utan att medföra menliga följder för framtiden? 8. Hvad är orsaken att egare af smärre kapitaler, i värt land, icke såsom i andra länder använda dem på rrenden af landtegen iomar, utan heldre med skuldsättning köpa jor 9. Hvilka orsaker kunna anses bafva verkat dertill, att de åtgärder till ullkulturens, bef imjande, som vidtosos omkring år 4829, och hvilka i början visade så goda resultater, icke sedan medfört den grad af utveckling i nämnde industri, som de första ärens tilldragelser gåfvo anledning ait hoppa . . 40. Äro de till fårskötselns befrämjande vidiagna allänna åtgärder all anse såsom fulländade, så at! sakens ramgång nu mera helt och kållet beror på den enskilles omtanke och verksamhet? eller fordras ännu åtgärler för nämnde ändamål, hvilka äro af den beskaffonet, att de ej kunna utföras utan statens biträde? 41. Är boskapsskötseln i Sverige verkligen så mycket