Aftonbladet – 2 maj 1850, sida 2

gon förändrad undervisningsskyldighet; att lektorn i historien, Wulff, och lektorn i grekiskan, Norman, enligt samma förslag skulle med sin undervisning vidtaga vid gymnasii-stadiets början, sedan lärjungarne under ledning af skolans lärare i dessa ämnen genomgått den föreskrifna skolkursen; att då lektor Bellander nu på 4:de året vore tjenstledig för fortfarande sjuklighet, och, enligt läkares öfvertygelse, icke vidare kunde komma att tjenstgöra, hans åsigter knappast kunde tagas i beräkniag; men att, om lektor Bellander, emot all förmodan, någonsin framdeles skulle återtaga undervisningen i latinska språket, sådant icke blefve något hinder för ifrågavarande förening, enär han då med sin undervisning först behöfde vidtaga vid den närvarande gymnasiikursens början; att något hinder för öfrigt icke vore att finna i sågon minoritetens rätt att icke kunna förbindss till tjenstgöring vid det förenad: läroverket, emedan 6:te mom. uti högstberörde nådiga cirkulär bestämde under hvad vilkor med fullmskt försedde gymnasiilärare vore skyldige att vid förenade läroverket tjenstgöra, hvaraf ock följde, att deras tjenstgöring derstädes vore i cirkuläret anbefalld; vid hvilket förhållande, och då lärarne föreslazit en sådan fördelning af undervisningen, att ingen befullmägtigad gymnasiilärare behöfde, mot sin silja, åtaga sig annan eller lägre undervisning än honom redan åligger, Skolans lärare, på grund af nyss åberopade moment, ansåge den tidpunkt och de omständigheter vara förbanden, då gymnasium och skola borde förenas och pluraliteten af lärarno ega rättighet att om föreningens verkställande besluta, i hvilket afseende de, sedan frågan om minoritetens skyldighet att vid det förenade läroverket :jenstgöra blifvit afgjord, avsett sig böra på angifra grunder utarbeta och till vår nådiga stadfästelso insända fullständigare förslag till meranämnde förening. Hvad sålunda blifvit anfördt och de till Oss insända handlingar i öfrigt innehålla, hafve Vi uti nådigt öfvervägande tagit; och som, vid de af förenämnde skollärare upplysta och af handlingarna styrkta förhållanden, den af Eder åberopade omständighet, att några gymnasiilärare icke velat ingå på förändring i siva göromål och åligganden, icke är af beskaffenhet att utgöra hinder för verkställighet af den i högstberörde cirkulärbref ahbefallda förening af Skola och Gymnasium, hafve Vi, jemte förklarande, det bemälde gymmnasiilärare saknat befogenhet till sin vägran att undervisning och öfriga dermed följande åligganden vid det förenade läroverket bestrida, funnit godt i nåder anbefalla Eder tillse, det Vårt nådiga beslut om ifrågavarande förening, så vidt det rörer skolan och gynnasium i Westerås, varder med början af nästkommande hösttermin till verkställighet befordradt; åliggande Eder för sådant ändamål att, sedan de vid nysisberörde gymnasium och skola anställde lärare i gemensamt kollegium, på sätt blifvit i underdånighet bemställdt, öfverenskommit om fördelning af timmar och läroämnen, samt uppgjort förslag till: de bestämmelser i öfrigt, hvilka för läroverkets ordnande erfordras, samma förslag till Vår nådiga pröfning i underdånighet anmäla,för vinnande af stadfästelse å de delar, som icke, enligt gällande föreskrifter, af. ephori och öfrige vederbörandes afgörande bero, Hvarom Vi velat Eder härigenom till egen och samtlige vederbörandes efterrättelse förständiga; befalisude Eder Gud Allsmägtig Nådeligen. Stockholms Slott den 40 April 18350. OSCAR P. Genberg. För att inse vigten och betydelsen af detta kungabref, ej blott för läroverksregleringen i Westerås, utan i flera fall för hela landet, skola vi tillåta oss dervid göra några betraktelser, hvarigenom det tillika blir klart hvarföre vi ansett oss böra publicera brefvet i sin helhet. Schismen emeilan biskop Fahlerantz och det gemensamma lärarekollegiet i Westerås, hvilken för den deri förekommande principfrågan blifvit af allmänna tidningarne med så mycken värme upptagen och derigenom gjord rikskunnig, har, om icke sin veritabla, dock sin, plausibla grund uti det olika sättet att läsa och uppfatta 6 af kongl. cirkuläret den 6 Julii 1849. Detta olika uppfattningssätt har i Westerås genom biskopens behandling af saken ledt till en stridighet, som genom regeringen sjelf måste biläggas och afgöras; men det synes äfven i åtskilliga andra stift vara orsaken till ett dröjsmål med gymnasiioch skol-föreningen, som man eljest icke skulle kunna fullkomligen begripa, utan med förutsättande af motiver, dem vi för personernas skull icke vilja antaga. Nu har det genom ofvanintagne kungabref blifvit från regeringens egen sida afgjordt och stadgadt hvilkendera läs-arten af nyssbemälde är den, som regeringen sjelf godkänner, och som således af underlydande auktoriteter måste iakttagas. Af hvilken stor vigt detta afgörande i den allmänna undervisningsverksregleringens innevarande stadium är, inser hvar och en, som något närmare kastat ögat på de intrikata förhållanden i dessa ämnen, som oftast uppstå. Men läroverkens förbättring utgör numera en lifsfråga, icke allenast för den öfver riket spridda lärarepersonalen af alla grader och slag, utan för hela allmänheten sjelf och för fäderneslandets framtid, genom den ställning det uppväxande slägtet intar till denna fråga. Häraf utan tvifvel skälet, hvarföre publiken med spändt intresse följer -gången af läroverksreformens utveckling, och har ögat häftadt på stiftsmyndigheternas tillgöranden. Till sakens förtydligande skola vi derföre ur kongl, cirkuläret anföra den omtalade 6 8, och tillse, huru man här: och der velat förstå: den, samt huru man nu till följe af kongl. brefvet den 10 April har att förstå den. Paragrafen lyder: Gymnasium skall med Lärdomsoch Apologistskolan förenas till ett sammanhängande läroverk, hvari meddelas, under ofvan medgifne valfrihet i läroämnen, de för undergående af :studentexamen erforderliga kunskaper. Denna förening må verkställas, så snart vederbörande Lärare kunna sins emellan och med Ephorus. öfverenskomma om de fördelning af läroämnen och undervisningsskyldighe?