Aftonbladet – 27 april 1850, sida 2

yscrosar ge en munter thure, som i gladt lag kunde tömma sit. glas. Men vid närmare betraktande måste denna förmodan föravinna. Bakom detta alltid fryntliga leende lurade ett drag af listig förslagenhet. I de gråa ögonen låg någonting spejande, som genom vana redan blifvit stereotyperadt. Hans säkra, fasta hållning förrådde lika mycket byråkratiskt sjelfmedvetande, som personligt mod. Hans undersätsiga, kraftiga kroppsbyggnad vittnade om styrka och vighet. Om mannens list och oförskräckthet berättades underbara saker bland folket i Berlin. Hans allvetenhet förekom nästan sagolik och nära nog ansåg man honom för en häxmästare och trodde honom om hemliga trollkonster. Berlinarnes folkwitz betecknade denna egenskap lika sannt som tröffande i den derstädes bekanta visan: Så snart å färde något var, Han genast hade nys derom. ) Han var rastlös och outtröttlig. Intet uppträde, ingen tilldragelse i hela den stora residensstaden kunde undgå hans spejande ögon. Innan morgonen grydde stod han gömd bakom en pelare vid jernvägsgården, mönstrande ankommande och afresande fremlivgar. Hans fysiognomiska insigt upptäckte genast misstänkta passagerare. Politiska flyktingar, resande industririddare kunde han upptäcka bland hundrade. Sent på qvälen smög han, än förklädd, än åtföljd af angifvare och polisbetjenter, på den stora stadens gator, här lyssnande till ungdomliga svärmares politiska samtal, der ut!urande förhärdade bofvars planer. Han nedsteg i lastens hålor och öfverraskade tjufven, innan han kunnat dölja sitt rof. Det lyckades honom ofta hvad som misslyckats den Imest öfvade brottmålsransekare, nemligen att förmå den mest förbärdade och halsstarrige förbrytare till bekännelse. Hans uppträdarde, hela hans verksamhet hade någonting spöklikt. Då man minst väntade honom iofann han sig. IDet låg i hans smak att öfverraska. Plötsligen stod han li en samling, liksom han kommit upp ur jorden. Har Igrep sitt offer då det ansåg sig som säkrast och icke anade någon fara. Han var allestädes närvarande, Berlins TIförkroppsligade försyn. . Denna omständighet tillskrifva vi den bestörtning, som luppkom i salen efter den bekanta polismannens ankomst , E:t ögonblick syntes han fägna sig åt den paniska för ) Dieser that es gieich errathen, r Das3 er wollte attentaten,