Aftonbladet – 25 april 1850, sida 2

beredande klass är delad i nedre och öfre Prima, hvardera med sin särskilda lärare, som i densamma undervisar i alla ämnen. Efter att hafva genomgått båda dessa afdelningar, kan lärjungen ingå på vare sig den reÖela ener den s. k. latinska linien, der med dessa liniers första klass (Seeunda) ämnestäs-. ningen vidteger. Till och med dels Tertia, dels! Quarta ungervisar nu en lärgre i samma ämne, dock med urdantag aflatinet, som, tillika med sven-: ska språket, skötes af flere, så nemligen, att de. hafva olika afgelhingar, men vid sin afdelnings flytt-. ning till högre klass följa densamma, då åter den förat varande latinläraren går till ea Högre och, hun-. nen till Quarta, åter nedgår i Secuada, för att derj börja med ett nytt år. Från Quarsa åter vidtaga j! nya lärare, som föra ämnena genom Rektorsklass.! Skolan uti sjelfve rektorsklassen är fördelad i 3! afdelningar. De lägre klasserna äro ock fördelade! hvardera i en nesfre och en öfre, Kwilkas elever dock stemdom och i vissa ämnen läsa tillsammans. ! Antalet af skolans lärare är 18, med tjenstgöringsskyldighet från och med 32 till och med 44 timmar i: veckan, samt lärare i naturalhistorien, som blott Her en inskränkt tjenstgöring af en och annan timma; nemligen: z 4 Rektor, 4 Adjunkter, för rektorsklessen, af ivilka 3 tillika läsa i Qusrta; 4 Kolleger, 8 Duplikanter, 3 Real-lärare. AT dessa läsa 2 kolleger på begge linierna, de tre real-lärarne endast. på real-linien, och de öfriga 6 endast: på latinska linien, samt 2 uti förberedande! klassen eller prima. De ämnen, i Hvilka begge linierpa läsa tillsammans, äro christendom och historia. Hvarje klass har sina särskilda rum, nemligen:!: för Ptima . . .-. 2, Secunda. -. 8, Tertia . . . 3; Quarta. . . . 5, Rektorsklass 4; hvartill kommer Sollenitetssal. . . 4. : Skolans method: är, i få ord: uttrycks; ämnesläsning med bibehållande af: fasta klasser. Flyttningstiden är dock. utsträckt så; att man efter hvarje terminsslut kan, efter skedd pröfning i alla ämnen, få flyta till högre från lägre klass. I afseende på j: läroämnenas behandling är mesta tiden anslagen åt; latinet och christendomen, då: deremot de lefvandel, språken (med undantag af svenska) vidtaga först i Quarta.. Monitörsystem kan blott egarum inom samma klass, och är i allmänhet föga-användt. Lärjungarnes antal utgör omkring 2090, hveraf!! 209 på: den latinska: och 100 på den reala linien. 4 Vi. återhålla fög närvarande alla anmärkninj gar, ehuru befogade de kunna vara,. rörande j det temligen starkt i ögonen. fallande slöseriet, ! att hålla aderton. lärare och sexton: skolrum ! för on lärjungepersonal af omkring 300; Såsom : denna organisation sjelf: dock hufvudsakligen torde böra betraktas under synpunkten af en! nöfvergångsformationn,. vilja vi tills vidare ingenting säga derom. Endast för dem, hviika måhända såsom. vapen emot det nya skolsy-: stemet en gång kunde finnas hågade att an-! vända exemplet åf Upsalas undervisningsverk, för att beklaga sig öfver den stora och kostsamma lyx (på lärare och rum), som det förhatliga nya raedför, kan det vara på sitt stället att häremot inlägga protest. Upsalaskolan må visserligen. anses vara stadd på resan till det nya systemet, eHer, såsom vi nyss: sade;; utgöra en art öfvergångsformation; men attj den icke är framme, eller kan kallas ett undervisningsverk efter Nya Elementarskolans system, inlyser för hvar oeh en. Huru organisationen. i Upsala än må bedömas, får således åtminstone icke på det nya systemets råkning ds cmständigheter skrifvas, hvari den förra skiljer sig från det sednare. Man torde kortast kunna karakterisera denna skillnad så, att Upsalaskolan (liksom Stockholmsskolan) utgör ett verk med monitörer, fri flyttning och ämnesläsning; men hvaruti monitörerne för det mesta bestå af blott magistrar, under åtskillliga läraretitlar och alla med aflöning (då de i Stocekholmsskölan endast utgöras af äldre elever, hvilka alltså docendo discunt, samt ingen ön draga); den fria flyttningen är inskränkt till att endast få ske vid terminernas slut (i Istället för att kunna göras när helst lärjunge afslutat sin klasskurs); och ämnesläsningen öfI verhufvud existerar för lärarne, men icke för lärjungarne, så till förståendes nemligen, att Iskolans klasser icko bestå i ämnesklasser, utan: li rumklasser (s. k. fasta klasser): en åtskillnad -Itill system, som, så enkel den är, dock för en och annan pedagog af gamla stammen synes Ivara närapå omöjlig att rätt begripa. ) — Från Mariestad skrifves, enligt Skara-I borgs Läns Tidning: N ; pVid härvarande elementarskola äro från och med -Iden 41 dennes införde så kallade Anmärknings-I böcker, hvilkas ändamål bäst ses af följande, vid -hvarje sådan bok bifogade Underrättelser,: För att -I med skolans vård om der intagne lärjungar sam1 manbinda hemmets, samt sätta föräldrar och måls-I män i tillfälle att oftare erfara sine söners och skydd8 lingars förhållande vid skolan, har hvarje lärjunge sin Afmärkningsbok, i hvilken läraren antecknar hyad som mot lärjungens beteende i uppförande och Ri flit kan vara att erinra. Denna bok skall han vid a Ihvarje veckas slut föra med sig hem och uppvisa för föräldrar och målsman, som, till bevis att sådant nskett, sitt namn :i kolumnen för Söndagens datum tlinskrifver, hvarefter boken af gossen medföres, då -Ihan till skolan återvänder. Saknas sådan namn n teckning, anses lärjungen hafva uraktlåtit sin bok framvisa. Lärjunge, som flere anmärkningar sig o låsamkat, förklaras vara till kroppslig aga förfallen .Jså snart han till förnyad förseelse gör sig skyldig. I Häraf inhemtar man således, att vid Marie,Istads skola blifvit adopterad sjelfva den vid Nys 0 Elementarskolan i Stockholm begagnade korrektionsmethod och det der ifrån början införds lsarit sedan alltigenom med så stor framgång använda sättet att upprätthålla skoltukten utar t, stryk (utom i särskilda, exceptionella fal!), blot dgenom den moraliska verkan och inflytelse på g,)skolungdomen, som de så kallade vAnmärknings er böckerna utöfva. Jo I Skara Tidning för den 20 April läse at följande, som i afseende på den der som bäs RR RR j eller tillsammans 46 rum. 4 4