Aftonbladet – 20 april 1850, sida 2

soluta träldom under statens förmynderskap. År det ej besynnerligt att en sådan sats kan framkastas af den, som försvarar friheten och städse vill strida mot kapitalernas öfvermakt? Enhvar inser deremot, att den motsatta, både af förnuftet föreskrifna och jemväl af lagstiftare och praxis följda grundsatsen, är att en tillverkare alltid måste äga rätt att försälja sin tillverkning i hvad qvantitet eller form han behagar, endast med de undantag som genom särskild lag kunna vara uttryckligen föreskrifne. Nu är händelsen att priset på öl eller dricka per butelj icke finnes utsatt i taxan, och skälet lärer helt enkelt varit att det ansetts böra åt bryggarne sjeifve öfverlemnas att bestämma detta pris, då den på butelj tappade varan merändels utgjort en bättre sort, för öfrigt mycket olika sins emellan till arter och qvalitet, och häruti ligger ännu ett skäl till emot handelskollegii räsonnemang utom dem vi redan anfört, och hvilka Folkrösten icke i något väsendtligt kunnat vederlägga. Uti samma artikel har nämnde tidning äfven likasom sökt hemta styrka för sin talan i omförmälde afseende från en anmärkning emot Aftonbladets publieerande af de till hofrätten anförda besvär emot polisens förbud för grossbandiare att sälja utländska distillerade drycker. Här kan åtminstone något stöd för den inskränkande åsigten hemtas från ena kungörelse af den 13 Oktober 1848, hvaruti försäljning af bränvin under en kanna är uttryckligen förbjuden för svåra än egentliga bränvinsminutörer och värisbus, som tillika hålla mat, och alla andra distillerade och brända drycker äro ställda i samma kategori som bränvin. Men detta kan ej hafva att göra med frågan om öl och dricka. För öfrigt var besvärsskriften af tillvickligt intresse för att förtjena offentliggöras, hvertill Aftonbladets åtgärd egentligen inskränkte sig. Den åberopade törfattningen, som handlar om bränvinstillverkning och försäljning, omtalar också icke ultländska drycker af något slag, hvilka deremot genom en hög importtull äro så fördyrade, att deras försäljande buteljvis icke bör kunna komma i konkurrens med bränvinsminuteringen. VESTRE