Aftonbladet – 19 april 1850, sida 3

Article Image
RÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER. I dag har en dräng hos bryggaren Rosenqvist inför rådstufvurätten stått som kärande mot verkmästaren i bryggeriet, Bäckman, med yrkande om ansvar å denne, som under br Rosenqvists frånvaro på en utrikes resa utöfvar husbondetillsynen i bryggeriet, för det han skuile hafva trenne serskilda gånger misshandlat honom. Bäckman, en stor grof karl, tycktes anse det som en obetydlighet att hafva bhandterat en tjenare af mycket mindre vext så att denne funnit sig föranlåten lemna tjensten. Han nekade icke till misshandlingarne, tvärtom tycktes han icke så noga räkna på slagen, som han tilldelat drängen. När domaren frågade om han slagit klaganden tre rapp, så invände Bäckman leende att det var väl åtminsone fyra. : Ena gången var det derföre att Bäckman tyckt att drängen var lat; andra gången för det han varit inne på en krog, under det han varit ute i ste den på buteljkörning, och, tillade Bäckman, att drän gen kommit rusig hem, hvilket dock drängen förnekade; tredje gången hade drängen gått bort om lördagsaftonen och icke kommit hem förr än om måndagsmiddagen, hvarefter Bäckman låtit en annan person hålla drängen under det han slog konom med en käpp så våldsamt, att läkarebetyget upptager flera blånader efter misshandlingen. Ordföranden br rådman Beurling föreställde båda parterna att de förgått sig, tjenaren genom försumlighet och Bäckman genom alltför stor hårdhet, samt frågade om icke Bäckman skulle vilja få målet förlikt genom att med något litet förnöja den misshandlade drängen. Härpå ingick ingalunda Bäckman; han åberopade sig på sin rätt att utdela husaga, yrkade på drängens återinställande i tjenst, ehuru han icke har längre tjenstetid qvar än till om onsdag, och polisuppsyningsmännen Berglund framträdde äfven ech blandade sig i saken, fastän han bvarken var kallad eller behöfde höras, samt anmälde att drängen, som lemnat sin tjenst efter den sista misshandlingen, på Bäckmans anmälan i poliskammaren blifvit efterlyst. för att på polismästarens ordres åter i tjensten inställas. Denna Berglunds opåkallade anmärkning tillrättavisade likväl hr råd man Beurling med den förklaringen: här inför domstolen står han som kärande, och polismästaren har med den saken intetatt göran. Då drängen förde talan äfven mot den person, som höll honom under det Bäckman slog, så uppsköts målet på åtta dagar. — Ett mål af helt annan beskaffenhet mellan arbetare och husbonde förevar också. Trettondedag Jul hade svarfvaregesällen Svensson slagit en lärgosse på verkstaden hos svarfvaren Åkerman. Husvärden, som bor ofvanför, hade sändt ned sin piga för att anmoda hr Åkerman att afstyra oväsendet, soma obehagligt störde friden i huset på helgdagen. Når hr Åkerman kom in i verkstaden, fonn hen gesällen ligga ikull på golfvet öfver lärgossen och slå honom. Han tog honom då i kragen och ryckte upp honom samt gaf honom ett par örfilar. Den saken blef derefter icke vidare fråga om. Gesällen fortfor att vara qvar i Åkermans arbete ända til: han en dag nekade att utföra ett arbete, hvarmed mäsvaren hade brådtom. Han fick då siut afsked. Nu stämmer han hr Åkerman och yrkar ansvar å honom för uppträdet Trettondedag Jul, samt att han skall ersätta en då sönderslagen klocka och en sönderrifven väst. Ordföranden förklarar sig icke kunna undertrycka den anmärkningen, att en arbetare nu för tiden är nog oförsynt, då han kan stämma sin husbonde för det denre hindrat honom att på en helgdag misshandla en lärgosse och störa helgdagsfriden. Målet uppskjöts. — En fransman, monsieur Mardos, har vistats här i staden någon tid, i afsigt, som han uppgifvit, att framdeles försälja vin. Sedan stadsfiskal de Berg erhållit kännedom om att han skulle hafva gjort affärer härstädes, utan att hafva erlagt den föreskrifne afgiften ef 50 rdr bko för fremmande handelsexpediter, instämde han honom till rådstufvurätten, der den resande nekade att han uppgjort något köp, och förklarade detta på sitt hedersord, med tilligg, att då han det gjorde, så var det sannt. Hr de Berg var likväl icke nöjd med att läta detta gälla som bevis, utsn uppgaf sig kunna styrka att fransmannen verkligen vidtalat personer om handel af vin. Emedlertid rådde domstolen mr Mandos att ingifva till handelskollegium vederbörligt memorial! och erlägga de föreskrifna 50 rdr bko. Fransmannen förklarade sig icke vilja dermed dröja, 350 rdr gjorde honom ingenticg, men han ville blott slippa att vara följd af polisens uppmärksamhet; han var till och med nöjd att genast författa memorialet i rättens rum, i fall ordföranden icke hade afböjt det med anvisning att vända sig till konsuln, hvarjemte målet uppsköts på åtta dagar. I går förekom det åter, då mr Mandos styrkte; att han erlogt de 50 rdr bko. Herr de Berg yrkade nu att han skulle fällas att böta 300 rdr bko för det han utan tillstånd och afgift förut här uppgjort affårer, men mr Mandos förklarade au han blott talat om ati han skulle längre fram få vinprof hit för att då uppgöra affårer. Saken uppsköts ytueriigare. — Den för mordbrand tilltalade Stenman, förefaller en åhörare, såsom vore han icke rätt mäktig silt förstånds bruk. Götheborg d. 45 Apri!. En arbetskarl, Carl Andersson, äfven känd under benämningen Lilla-bullran, sprang i går afton uti kacalen vid östra Hamngatan. Ehuru Andersson straxt blef upptagen utur vattnet och Jäkarebiträde erbölls, så blefvo likväl alla försök att återställa sjelfmördaren till lifvet fruktlösa. — Norrköping. Eu svårt brott föröfvades sistlidne måndags förmiddag å härvarande arbetsinrättning. Sysslomannen på stäliet, hr Jonson, öfverfölls nemligen i en af salarne af tvenne derstädes intagne arbetare, Ex och Ekenberg, hvilka med knifvar tillfogade horom flera åkommor i hufvudet, hvaraf en nära tinningen, samt ett svårt och djupt hugg i veka lifvet. Våldsverkarne äro häktade. Vid blifvande undersökning hoppas vi komma i tillfälle att närmare härför redogöra. — Wexiö. Mördaren P. F. Göthe blef sistlidne onsdag utförd till afrättsplatsen vid Ingelstad och undergick dersammastädes det honom ädömda dödsstraffet i närvaro af en högst talrik massa nyfikna åskådare från kringgränsande sccknar. LANDSORTS-NYHETER.

19 april 1850, sida 3

Thumbnail