Aftonbladet – 18 april 1850, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. (Insändt.) KAPELLANENS VISA. I trettio år har jag dragit omkring I stiftet och döpt och predikat För vördiga prostar, som gjort ingenting Men efter det verldsliga fikat — Jag fått för min möda en ringa skärf Men troget jag skötte mitt vigtiga värf; Fast ingen vet hvad kapellanen lider. Nu har jag dock hunnit i önskelig ro Och slipper kring stiftet att fara — Nu har jag för hustru och barnen ett bo, Der de uti stillhet få vara; Men ack, hvilket hem, hvilken lön jag fått! Jag delar den usle arbetarens lott. — Men ingen vet hvad kapellanen lider. En stuga, som hotar att ramla omkull Der solen ser in genom taket — Och strör omkring golfvet sitt skinande gull, Det erda, som fins i gemaket — Och vinden och regnet de helsa på — Den stugan är min — och jag suckar: hå! hå! Men ingen vet hvad kapellanen lider.