Aftonbladet – 15 april 1850, sida 3

BLANDADE ÄMNEN ÅDALBERT GYROWETz, åldermannen för Eurepas tonsättare, och äfven inom Sverge välbetent för många af musikens vänner, har nyligen aflidit i Wien, 95 år gammal — han var född 1755. Hans ålderdomsöden lemna på sitt sätt ett nytt rättfärdigande åt konstnärernas annars så ofta klendrade egennytta att söka skörda någonting under deras ryktes middågsböjd. Gyrowets saknade denna passion, och, fastän han varit kejserlig; kapellmästare i många år, dog han nu så fattig, ett odet var bldit ett tillfälligt förord af. nuvarande che: fen för kejserliga hoöfteatern, som räddade horem från ati omkomma af nöd. Knappt. var likväl den på sin tid firade konstbären jordfästad innan man i Wien skyndade att öppna en subskription, till uppresande af. en ståtlig minnesvård på hans: graf. — NYETERHETSSJUKDOM. En gammal matros berättade nyligen i ett nykterhetstal, som ban böll på ett ångfartyg i New-York, följande händelse: En deg tWöffade jeg på ett värdshus en man i trasiga kläder, utfattig genom dryckenskap, med förstörd belsa och förvissnad kropp, och: oaktadt värdens afstyrkande -kunde--jeg: förmå denne man att på ett års tid förbinda sig att icke bruka rusdryecker. Värden förutsade att han icke skulle hålla sitt löfte ett år, eller om han gjorde det, så skulle han aldrig förnya det. Då året snart var tilländalupet, helsade jag på samme man och erhöll på nytt hans underskrift. Han tecknade sig nu för 999:år! Då lagen kom, på hvilken hans första löfte var tilländaupet, gick bsn på gyckel till sin gamie vän, den förenämnde krögaren, på besök. Der kommer han, sade krögaren, nu vill ban visst hafva en: god dryck; för att göra sig betald för sin linga återbållsamhet. Då han kom in på krogen, klagade han öfver en betänklig klump på sin kropp, som under fera månader hade vuxit betydligt. Ack, sade värden, du mins väl jag sade dig att det skulie blifva din död, stt du så hastigt lät bii att sopa? Jag förundrar nig, alt du har lefvat så länge. Kon, hyad. vill lu nu hafva? I det ban sade detta, ställde han, ett. 2las för honom Men, -sade -denbesökande;-jag -har åter gifvit löfte att afhålla mig från supande j-999 år! — Hvilken narr, sade värden; om du så fortfar, som hittills, så kan du icke mera lefva ett års id. — Tror du verkligen så? frågade mannen: — Säkerligen; kom! hvad vill du nu taga? O pej, ag bar uhdersköifvit loftet il0ch denna förskrättliga dump på min sida, jag iror icke att supandet skulle söra den bättre. Den kommer kelt-och hållet deraf, varade värden, att du Bar fåtit bli att supa. Öm liv dermed ,fortfar ett år till, så får du säkert en innu. större klump,på endra sidan, Tror du det? jedt, må skesdå,. jag villinkebrnyta mitt löfte: ty i bör är mincklump, -som har muxiti flera månaler, och du har sagt sanntsåttsden kommer deraf ti jag låtit bli att supa. Bermed drog han en stor jung med e:thundrasilfverriksdaler (200 -rdr rgs) ur ickan. Allt detta skölle hafva fallit i eder låda Her blifvit förslösadt, om jag icke bade underskrifit nykterhoetslöftet, och aldrig vill jag smaka rusIrycker mer, om jag också blefve 999 år gammal. (T.fÖFO BR 0. 8) 29 FREE ENTER