Aftonbladet – 13 april 1850, sida 3

Article Image
BLANDADE ÄMNEN: SA PHO.) (Minnessång.) Som Heloisa småningom ; Hon tärdes af, blef bortdöd och begrafven, Och ingen Pope med sångens trolldom kom Och väckte hennes minne opp ur grafven. . TEGNER. Bland Greklands blomsteröar var On Lesbos skönast utaf alla! Högt hafvets stolta böljor svalla Invid dess strand; naturen har Med gifmild hand i dessa dalar Utdelat sina gåfvors mängd. Der ser man kullen rikt behängd Med blommor, löfbekläddå salar Omvexla der med grottor, berg; Man täfla ser med himlens färg Arkipelagens blåa vågor, Bestrålad utaf solens lågor : Der Lesbos sköpt omarmad låg Utaf dess himmelsblåa våg. Der myrtenlundars mildasusning Med fåglars sång man vexla hör Och silfverkällans sakta brusning Der endast qvällens stillhet stör; Nej! inga vilda stormar: hinna Till denna stilla fridens bygd, Ett nytt Arkadien kår månd finna . O, Lesbos! i ditt milda skygd. I dessa evigt sköna trakter Man stolta marmorteröpel ser, Som helgades åt gudamakter, Dem folket all sin dyrkan ger. Och sekelsgamla cedrar höja Stolt :sina gröna kronor der, För vinden:rankan ses sig böja Som marmottemplens väggar klär. Orangeträdets gyllne frukter Skönt glänsa emot.solens sken, I lundarne hvad balsamlukter Ljuft dofta ifrån Hvarje gren; Och genom sammetslika slätter Sig kröker flodernas kristall, Som skimrar. likt. ett silfversvall Uti dess ljusa månskensnätter; Cypressen uti ensam dal I dunkla qvällen :stiHa susar Och i dess. topp en näktergal Med sina sånger vandrarntjusar; N Granater, fikon oeh citron De mogna i dess rika sommar, Ja! i dess evigt milda zon Naturen städse herrligt blommar! I denna praktfullt sköna trakt. O! Sapho ödet lät dig födas, Fast mäktig Sångens gudamakt, Så skalle dock ditt Mif: förödås?. Utef-de bittra gvalens strid; I hafvets famn först fann du frid. Jal der ditt ömma bjertas klagan Först tystnade, så Tyder sagan, För kärleken du lyran slog; .För den du lefde och du dog! Du med ett ömt och känsligt sinne Medlidsamhetens tårar gjut Med mig vid Sapbhos sorgsna slut Och göm -dess-sorg i troget minne. O! Sapho, löst ur jordens tvång, Må du en gnista mig förunna Utaf ditt skaldskap, att en-sång Om dig: jag måtte tolka kunna, Du himlaburpa sångens möt Hvars kärlekssånger aldrig dö; Ja! må en fäkt utaf din anda Dock röjas i dess enkla slag, Må med dess toner ljuft sig blanda Din skaldegåfvas gudadrag ; Ty uppå sångens helga luta Jag knäpper med oöfvad hand, Må derför i min sång du gjuta En s:råle-af din bimlabrand. MORGONEN. Natten flyktat, stjernan dör, Ur sin slummer väcks naturen, Se, hur morgonrodnaa strör Purpurrosor kring azuren! E Den gyllne sol bebådar kon 4 Som snart uppstiger på sin thron. q sammarhang med en uti dagens annonsfdelning befintlig subskriptionsanmälan på n samling dikter, har författarinnan önskat tt göra sig bekant hos allmänheten genom : nförande af ett par stycken i Aftonbladet. Vi fullgöra denna begäran och tillönska förattarinnan framgång och uppmuntran från ublikens sida. Å RA NR SL baka ST IE dl ns BÄNK tre rn NS SN NOG TR DE AR ENE AR

13 april 1850, sida 3

Thumbnail