Aftonbladet – 12 april 1850, sida 1

Fredsunderhandlingarne i Berlin. Det är bekant, att underhandlingarne on fred emellan Tyskland och Danmark varit : tyska sidan öfverlemnade till Preussen; at fredspreliminärerna den 10 Juli sistlidet år i begge sidor antogos; men att Preussen unde åtskilliga föregifvanden och isynnerhet derige nom att förbundskommissionen i Frankfurt åte inblandades i saken, uppehållit fredsslutets af görande. Enge!ska tidningen Morning Chronic!e med delar i en korrespondensartikel från Kiel af d 24 Mars d. å. det memorandum, som preussi ska underhandlarne d. 4 s. m. afgifvit, och son innehåller kommentarier öfver det danska freds förslaget (hvitket icke bör förvexlas me det preussiska motförslaget, som redan läre vara frånträdt), samt de danska fullmäktige svar. . Af det förra införe vi här det vigtigaste: S 4. Hertigdömet Slesvig skall hafva en serskil konstitution, så vidt dess lagstiftning och inre sty relse angår, utan att höra till Holstein, och så at den politiska unionen, som förenar hertigdömet mer den danska kronan, förblifver orubbad. (Detta ä alldeles enligt med fredspreliminärerna.) S 2. Slesvigska konstitutionen skall författas på grundlaget af paragraferna i denna fredstraktat. öfrigt skall den affattas analogt med en konstitution som konungen af Danmark medgifvit det danska fol ket, eller som gifves åt hertigdömet Holstein. S 3. Den hertigliga regeringen, bestående af et antal statsräder och departementschefer, skall hafv: sitt säte i Slesvig. Departementerna bestämmas til fem, eller för justiuie-; religionsoch undervisnings väsendet; civilstyrelsen och polisen; militärförvalt ningen; finans-, tull-, hamnoch domän-väsendet. Regeringen leder och afgör alla landets allmänne saker. En slesvigsk statsminister skall residera : Köpenhamn. Alla dit sända kabinettssaker skold beledsagas af betänkande från statsrådet, ställdt til Hans Maj:t. H. M:s befallniagar skola kontrasigne ras af statsministern, som är konstituiionelt ansvarig, äfvensom statsråden och departementscheferna inför nationalrepresentationen. S 4. Hertigdömet Slesvig skall åtnjuta infödingsrätten, så att alla civila, militära och ecklesiastiks embetsoch tjenstemän skola vara infödda eller na: turaliserade Slesvigare. S 5. Da två nationaliteter, hvaraf hertigdömet består, ställas på fullkomligt lika fot. Konstitutionen skall innehälla nödiga bestämmelser för denna jemnlikhets upprätthållande. I afseende på bruket af det tyska eller danska språket i justitie-, administrations-, kyrkooch skolsaker, samt andra offentliga förhandlingar, skall status quo af den 17 Mars 1848) bestämma nationalförhål!lardena. S 6. Konungen-hertigen utöfvar allena den verkställande makten och den lagstiftande i förening med nationalrepresentationen. Han bar högsta befålet öfver landtoch sjömakten. Han kan icke utan nationalrepresentationens samtycke vara suverän i andra länder än dem, som han nu regerar. S 7. Den slesvigska legislaturens samtycke erfordras till utöfvande af lagstiftande makten och budgeten. Den skall hafva samma rättigheter, som i a!lmänhet tilläggas konstitutionella kamrar, såsom petitionsrätt, allmän kontroll på förvaltningen, rätt att anklaga ministrarne och statsråden, i följd af deras ansvarighet. 8. En Riksrätt skall döma öfver politiska förbrytelser, i öfverensstämmelse med 8 72 och 73 i danska grundlagen. S 9. Nationalrepresentationen skall sammansättas enligt en vallag, grundad på S 2, 13,14 och 45 i lagen af Maj 4834, rörande Ständers införande i Slesvig ). S 40. Slesvigska trupperna må icke föras utom nertigdömets gränsor i fredstid, utan lagstiftande församlingens medgifvande. Begagnandet af andra truppersän slesvigska skall förbjudas i hertigdömet, unlantagande i krigstid. S 44. Slesvigs krigsfartyg och kanonbåtar skola inder fred vara siationerade i slesvigska hamnar. S 42. Den politiska föreningen, som skall förblifva rubbad mellan hertigdömet Slesvig och danska kroan, i enlighet med 4, skall omfatta allt som anår suveränens hus och de begge ländernas yttre örhållanden. S 13. Följaktligen skall Slesvig till det kongl. usets underhåll bidraga med en summa, som skall astställas genom öfrerenskommelse mellan konungertigen och Slesvigs represen!ation. S 44. Det skall vara full gemensamhet mellan le två länderna i afseende till fred och krig, så att slesvig skell hafva krig eller fred med de makter, ned hvilka Danmark är i krig eller fred. Krigslagga skall vara unionsflaggan. S 15. Alla politiska traktater, äfven allians-trakater O. S. Vv. som angå gemensamma föremål, skola fven vara gemensamma för begge länderna. Koung-Hertigen är i detta afseende endast bunden geom konstitutionen. S 46. Styrelsen af utländska ärendena tillkommer teslutande suveränen. S 47. Diplomatiska agenter i fremmande länder ero af H. M. i hans egenskap af Danmarks Koung. De skola emellertid beskydda slesvigska unersåters intressen på samma sätt, som de beskydda e danska undersåternes. nn ) Det är dagen före upprorets utbrott. ) Detta motiveras genom de allmänna valens vå-l: An. Ah ftranliohaot mA mMARAriste avtrvernt: IT