Aftonbladet – 11 april 1850, sida 3

ATSU DU SJvlliva HUtVUUSaRCN algar OCh Ul CO början den af fabriksidkaren Sjöberg emot sin förbemälda hustru och kanslisten Johnson framställda angifvelse att desse skola, under det Johnson varit anställd såsom informator bos makarne Sjöberg och synnerligast vintertiden i slutet af år 4848 och början af 4849, uti Sjöbergs egendom M 2 vid Stora Kungsbolmsgatan inom Kungholms församling här i staden, lefvat uti olofligt umgänge med hvarandra och sålunda horsbrott föröfvat; så, ehuru hustru Sjöberg och kanslisten Johnson berörde angifvelse enständigt bestridt, har likväl, genom den i målet åstadkomna bevisning och sypnerligast hvad på vittnesed afhörhe klädsömmerskan Forsslund, mamseli Hanna Wilelius, pigorna Hedberg, Svensson, Gustafva Nyström och Christina Andersson samt skomakaren Lars Klingstrands hustru barnmorskan Brita Christina Klingstrand, plåtslageriarbetaren JoBan Reinhold Holmgrens hustru Anna Sofia Holmgren och fabriksarbetaren Eric Nilssons hustru Anna Christina Nilsson samt skomakaregesällen Johan Eric Gillberg berättat, blifvit upplyst, att om äfven oenighet måste antagas hafva varit rådande makarne Sjöberg emellan ifrån början af deras äktenskep, har likväl denna oenighet, på sätt klädsömmerskan Forsslund intygat, icke kunnat jemföras med den svårare som börjat efter det Johnson blifvit anställd såsom informator hos makarne Sjöberg, hvilken utsago vinner bekräftelse af hustru Holmgrens vittnesmål, det oenighet makarne Sjöberg emellan sällan försports före Johnsons flyttning till bemälde makar, men att den sedermera, oafbrutet tilltagit, !samt af mamsell Wilelii intygande, att då förhållandet makarne Sjöberg emellan synts serdeles godt under den tid vittnet före Johnson vistats hos makarne. Sjöberg, derunder hustru. Sjöberg ofta brukat att Imed beröm yttra sig öfver mannens flera goda ej6enskaper, hade deremot Johnson kneppt tillbragt några veckor uti makarne Sjöbergs hus förr än 2enighet emellan dessa makar uppstått och hustrun så förändrat sina tänkesätt om mannen, att hon då påstått honom vara odräglig, obillig och orättvis, och hade derefter missämjan och stridigheterne oupp hörligen ökats; att hustru Sjöberg, på samma gäng hennes tillgifvenhet för mannen sålunda minskats, börjst visa Johnson ett allt större deltagande, så att hon derigenom, enligt klädsömm rskan Forsslunds vittnesmål, glömt sina skyldigheter både såsom maka och moder, och hvilket deltegande gått ända derhän, att sådant, enligt vittnet Svenssons omdöme, icke varit möjligt, så vida icke en oloflig kärlek emellan henne och Johnson varit rådande; att hustru Sjöberg för mamsell Wilelius, på sätt denna intygat, erkänt att Johnson gjort henne sin kärleksförklaring samt att hustru Sjöberg, då hon nästan dagligen talat om Johnson, derunder fält uttryck sådane som, att han vore hennes Gud och andra dylika utlåtelser, bvarjemte hustru Sjöberg för barnmorskan Klinpgstrand vidgått, att hon vore mera kär uti Johnson, än i sin man, och så väl för bemälda Klingstrand som pigan Nyström upprepat, det hon älskade Johnson öfver allt annat i verlder; att hustru Sjöberg i afseende å sin man ytirat önskningar om hans död, antingen genom andras handåverkan, såsom pigan Svensson upplyst, el!er ock genom sjelfmord, såsom mamsell Wilelius och pigan Hedber:i omvittnat, hvarjemte hustru Sjöberg skulle, efi yttrandet af så beskaffade önskningar, hafva, efter pigan Hedbergs vittnesberättelse, tillagt, att hon i sådant fall skulle gifta sig med Johnson; att hustru Sjöberg och Johnson i så måtto ådagalagt en större dem emellan rådande förtrolighet, att de, enligt hvad mamsell Wilelius och barnmorskan Klingstrand in: tygat, tilltalat hvarandra med benämningen du; att de, såsom Klingstrand åsett och hustru Sjöbterg sjelf inför mamsell Wilelius erkänt, kysst hvarandra; att Johnson, vid ett tillfälle då han och hustru Sjöberg tillsammans kommit från de af Johnson bebodda rum, på sätt gesällen Gillberg intygat, hållit hustru Sjöberg om lifvet samt att denna sednare, vid et annat tillfälle, af hustru Holmgren, enligt dennas vittnesmål, påträffats i mörkret sittande uti Juhnsons knä, derifrån hon icke stigit upp, ehuru viitnet med ljus inträdt uti det rum der de dår uppe: hållit sig; att, enligt hvad sömmerskan Forsslund och pigan Hedberg omförmält, hustru Sjöberg för den förstnämnda under tysthetslöfte omtalat att hon och Johnson vexlat ringar samt äfven för pigan Hedberg uppvisat en ring, som bon sagt sig hafva fått af Johnson och då burit ett år utan att sådant blifvit af mannen bemärkt, hvarförutan Forsslund tyckt sig med fullkomlig säkerhet hafva iaktiagit att hustru Sjöbergs uppgift, derom att Johnson på sitt lillfinger skolat bära hences ring, varit med verkliga förhållandet öfverensstämmande; att, enligt hvad pigorna Hedberg och Svensson samt gesällen Gillberg och drängen Larsson semmanstämmande intygat, hustru Sjöberg och Johnsson ofta brukat om qvällarne och efter Svenssons berättelse, sedan fabriksidkaren Sjöberg lagt sig, åka ut tillsammahs och icke återvända förr än klockan 2—3 påföljde morgon; att, på sätt af klädsömmerskan Forsslunds, mamsell Wilelii, pigorna Hedbergs, Nyströms, Svenssons och Anderssons, hustrurna Nilssons och Holmgrens, barnmorskan Klingstrands och gesällen Gillbergs vittnesmål inhemtas, bustru Sjöberg brukat dels om dagarne flere gånger ensam besöka Johnson på de af honom bebodda rum, samt der, sedan dörrarne blifvit stängde, uppehålla sig flera timmar, derom pigan Svensson och hustru Nilsson sammanstämmande intygat, att då de en eftermiddag tillsammans varit sysselsatta med skurningen af Johnsons yttre rum, hade hustru Sjöberg och Johnson, under de trenne timmsr vittnena dermed fortfarit uppebållit sig i Johnsons sängkammare, till hvilken dörren varit läst innanföre samt icke öpppats, ehuru en 2f Sjöbergs söner begärt ett blifva insläppt, dels ock på qvällarne och lårgt in på nätterna, under flera timmars tid, vistas hos Johnson, hvars hemkomst, då han varit borta, hon afvaktat ända till kl. 4—9 på morgnarne, då hon, så snart han bemkommit, begifvit tig upp till bonom och der, såsom mamsell Wilelius upplyst, dröjt längre och kortare tider, ofta ända till en timma; och har pigan Andersson dessutom omvittnat hurusom, då Johnson en afton hbemkommit af starka drycker så öfverlastad att Andersson, hvilken då varit anställd till hans uppassning, ansett sig böra biträda honom vid klädernas aftagande, hustru Sjöberg infunnit sig på Johnsons rum, och seden hon tillsagt vittnet att aflägsna sig, stannat qvar der efter viltnet samt, lenligt vittnvets öfvertygelse, då afklädt Johnson, emedan han varit till den grad öfverlastad att ban icke kunnat, utan biträde, sådant verkställa, hvarförutan dels meamsell Wilelius: omförmält att, en natt kl. emellen 42—1, då hustru Sjöberg och kancellisten Johnsson uppehållit sig uti makarne Sjöbergs trädgård å Kungsholmen, ensamme sittande på en der befintlig bävk, begge bållit sina händer dolde under hustru Sjöbergs påhafda förkläde, dels ock pigan Hedberg på sin ed togit, att hon, sedan Johnson efflyttat från makarne Sjöberg, sett att hustru Sjöberg uti en mindre kista nedlagt och till Johnson afskickat flere af sina lintyg, nattröjor, strumpor, örngodtsvar och handdukar, äfvensom förkläden. Hvad de sålunda aftörde vitltnera berättat hafva hustru Sjöberg och kanslisten Johiason väl förklarat icke vara i hufvudsakligaste delar med verkliga förhållardet öfverensstämmande samt derföre bestridt