så sker, kunna våra vägförbättringar komma att fullt motsvara den nytta dermed åsyftas. En annan ej. mindre vigtig omständighet är valet af byggnadssätts Våra vanliga grusvägar äro visserligen de billigaste i byggnadskostnad; men äro svåra och kostsamma att underhålla, och vissa tider af året, På många ställen, nästan ofarbara De utrikes numera allmänt begagnade så kallade macadamiserade vägarne, eller de engelska herrarne MAdams;: och Thelfords vägbyggnadssätt, att begagna små kubformigt bokade stenar af hårdt materiel till vägfyllnig, är naturligtvis betydligt dyrare än våra grusvägar; men hafva också så öfvervägande fördelar, att de otvifvelaktigt, förr eller. sednare, blifva införde äfven hos oss, och väl vore, om nu en början kunde göras: med landets hufvudvägar eller så kallade kungsvägarne, samt på transportvägarne; der bergens och skogens tunga produkter skola fortskaffas. Macadamiserade vägar erbjuda ej allenast ena fast, torr och jemn yta, derå hvarken dragarnes fötter eller fordonens hjul förmå åstadkomma ojemnheter och hvarpå sålunda en större hastighet kan ernås, och tungare lass fortskaffas, än på vanliga grusade vägar, utan ock en högst ringa underhållskostnad, oberäknadt dess mindre skadliga iaverkan på åkdonen, samt en ökad kommodit och säkerhet. Thelford begagnar för sina vägar ett lager af större. stenar, eller en sort stensättning, under de små bokade stenarne; men MAdam lägger sin stenfyllning direkte på den naturliga grunden, hvilket sednare sätt, såväl för dess billigare kostnad som dess fullkomliga ändamålsenlighet, numera nästan utträngt alla andra vägbyggnads:r etoder. Då vi i allmänhet hafva riklig tillgång på materiel för macadamiseringen, och detta lager, äfven på vägar med stor trafik och utsatte för frostens verkningar, ej behöfver vara mer än 9 å 42 tum tjockt, synes att inga afskräckande kostnader äro förenade med detta förträffliga vägbyggnadssätts införande äfven hos oss, då man jemför de stora fördelar dermed vinnas. Kapten N. slutar sin artikel. med följande ord: Slutligen anser jag det vara en kär pligt att för styrelsen omnämna den godhet och välvilja jag i Amerika rönte af vår celebre landsman kapten John Ericsson, och det är icke allenast jag som i detta afseende står i stora förbindelser hos denne skicklige och älsklige man, utan alla svenskar, som söka hans råd och hjelp, serdeles de som arbeta i ingeniörvägen, deraf flera hafva att tacka honom för en riklig utkomst och ett oberoende lif. Hvad mig sjelf vidkommer, erkänner jag med innerlig tacksamhet, att jag har kapten Ericsson i första rummet att tacka för hvad jag fått se och lära i det land der han vistas, och. der hans blotta namn var tillräckligt att skaffa mig tillträde och ett artigt bemötande hos hvarje ingeniör, en förmån som icke alla resande åtvjuta.,