Aftonbladet – 9 april 1850, sida 3

någonsin revolutionen kuade ådrega dem? Det är höjden af oförsigtighet från vederbörandes sida, att ständigt låta sina organer föra på tungan dessa beskyllningar mot reformpartiet, äfvensom att låta sina verktyg förfölja enskilde deribland, på ett sätt, som skadar dessas välfärd eller rykte. (Iasändt.) Om Gottland. En i gårdagens Aftonblad insänd artikel, som väl egenteligen rör den statistiska frågan huruvida landshö!dingeoch militärbefälhafvareplatserne höra förenas, vidrör likväl äfven ett af br landshöfdingen benäget till hushållningssällskapet ingifvet förslag af en anonym författare till upphjelpande af Gottlands åkerbruksrörelse, sarat tyckes derjemte åsyfta, att i vissa fall nedsätta landshöfdingens åtgärder och möjligen insinuera att opinionen på ön skulle vara mot den nye höfdingen stämd. Om icke redan sjelfva skrifsättet röjde vissa vfelslagne fast ogrundade förhoppningarr, så skulle inblandningen af en annan fråga om det från visst håll mycket motarbetade nyssnämnda förslaget uppenbarat författaren så omisskänneligt, att hvarje gottlänning, som någorlunda följt de sednare händelserne på ön, lätt och utan vidare anvisning i en stafvelse sxall uttala namnet ). Det är väl bekant att hr generalmajoren af Dalström rönt det hjertligaste mottagande på ön, hvarest han njuter ea allmän och välförtjent högaktning, emedan man är öfvertygad att ban vill det rätta samt önskar verksamt, men utan alla intriger, befrämja öns framgående i industriellt hänseende, hvarti!l naturens ännu der till en del obegagnade gåfvor lemna anvisning. Lika kändi är på Gottland, att en viss agitation fjästat mycket för att mot honom stämma opinionen, men källan, ehuru ständigt och bullersamt porlande, förmår ej bilda någon ström, af det enkla skäl, att Gottlands invånare med sin öppna karaktär förena ett lugnt och sundt omdöme samt känna sitt folk. Mah har anledning hoppas, att pressen på ön skall tolka den verkliga opinionen. Då tid och utrymme icke för dagen tillåter belysandet af en del af de icke politiska ämnen som författaren vidrört, så får endast nu meddelas insändaren, som fått del af det nuvarande förslaget till åkerbrukets upphjelpandev, att det icke innehåller ett enda ord som. kan tydas såsom stötande mot någon ef Golt-: lands jordbrukare, ingen ohöflighet och så vidt! allmänt kända förhållanden kunna vitsorda, en-! dast sanning, hvaremot insändaren är itillfslle att producera ett anförande mot detta förslag, hvilket tyckes hafva nära syskontycke. med atskilligt i den insända artikeln och hvilket till sitt hufvudsakliga innehåll utgöres af smädelse och mot sanningen stridande uppgifter, synbarligen beräknade på att genom vrän:da ramställningar förvilla begreppet om sjelfva frågan. ) Denna insändarens anspegling på en viss person har Red. skäl förklara vara ett missförstånd. Red:s anm. —L——LA (Insändt från fångstyrelsen.) Uti Aftonbladet för den 6 innevarande månad J4 9 förekommer en insänd artikel! angående Weidelka balansmålet, hvilken innehåller åtskilliga med anna förhållandet icke öfverensstämimande uppgifter, varibland man nu endast aktar nödigt till belysNing exempelvis upptaga den, att Kammarrätlens udvokatfiskals slutpåstående i målet blifvit till) ångstyrelsen remilteradt, för att delgifvas Wei-l lel och att detsamma, inkommet den 19 Mars, innu ligger i onytlig hvila på styrelsens bord. Verkliga förhållandet härmed är att kammarrätten ill fångvårdsstyrelsen öfverlemnat ifrågavarande slutstående, för att öfver detsamma infordra wvederöraändes förklariogar till afgifvande inom en månad fier delfåendet. Desse vederbörande äro tvänne, en! ;ktor och en svarande. Den 49 Mars, eller samma fag slutpåståendet ankom, öfverlemnades det i förekrifvet ändamål till aktor, som den 8 April med ffordrad förklaring inkommit; och har akten samma jag blifvit öfversänd till öfverståthållareembetet, för tt i ofvanberörde ändamål Weidel delgifvas. ED (Insändt.) Anhålles om plats med första i Aftonbladet för: edanstående, som för principens skull ej torde anes alldeles likgiltigt. Hur kan det komma sig, att oaktadt bataljonspre-l: ikanten, vid härvarande flottas station, magister: Aodig. redan förlidet år utnämndes till pastor i Jön-! öping, tjensten efter honom ännu icke blifvit för-J: larad ledig? Hafva icke, i likhet med konsistorierna, I! ndra auktoriteter samma förbindelse, att genast an-l:s å den tjenst som genom förre innehafvarens vunna! efordran blifvit ledig, när han neml. derpå fått fullnagt och inga besvär äro anförde? Utan tvifvel I! ltom att det således måste vara en glömska, at: icke l! iga okuanighet om hved författningarna stadga, är et äfven en orättvisa mot dem, som ämna sökaldc en I diga platsen, i det att desse, mer än skäligt ! å I I I lifva uppehållna och till följe deraf kunna, om icke nnat, lida ekonomisk förlust, hvilket, ehuru underrdnadt, dock icke bör alldeles förbises. Ej må man vända, att t. ex. magister Modig ej skall tillträda tt pastorat förrän 1832, ty det gör ingen ting till ken. Hans tjenst skall i alla fall, såsom andra, i ittan tid till ansökning annonceras. Fiat justitia et pereat mundus! EERO SEO KSU ORSA no o LÅTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. I dag på morgonen drunknade vid Stora varfet å Söder tjärkokaren Lindbäck. Han hade vid ppropet instält sig, men saknades straxt derefier, A hans påhafde blus fanns liggande på en flottbro ch liket vid draggning påträffades. — Hr C. R. Löthbraan, redan sedan någon tid känd rådstufvurätten genom det beryktade åtalet emot professor Wilander för ingrepp i patenträtt, derd han gjort yrkande om utbekommande af ett elr annat hundratusentals riksdaler, har väckt en ny riminalrättegåsg, unger yrkande att i böter af DE a aa oo 18 -—