Aftonbladet – 8 april 1850, sida 1

Diligencen ankommer till Götbeborg Thorsdagar och I Söndagar, till Helsingborg Tisdagar, och till Stockholm Måndagar och Thorsdagar. — UTRIKES. j STORBRITANNIEN. ) Englands samtliga tidningar, äfven de minst Jöfverensstämmande, prisa enhälligt lordmayorns i London infall att i anledning af nästa års Istora slöjdexposition sammanbjuda prins Albert loch regeringens notabiliteter, med sina embetsI bröder lordmajorerna i Storbritanniens öfriga förnämsta städer. Man har anmärkt, som på gonting i England ovanigt, att män af alla I möjliga åsigter träffades här fredligt, och att den gladaste harmoni rådde bland den talrika samlingen. Icke mindre enhälligt lofordas den TJutsökta smaken i de skulpturarbeten, arkitektoniska ornamenter och målningar, hvarmed lordmayorn hade för tillfället låtit på det ståtligaste pryda den stora måltidssalen , ,the I great egyptian hall. Men märkligare än denna Isämja vid lordmayorns pris, är ändå den belåtenhet, som alla partiers organer röjde med prins Alberts tecknologiskt politiska svar med Janledniög af den åt honom föreslagna skålen. Och ändå afvek detta tal på det högsta från hvad man i England blifvit van att höra vid dylika tillfällen. Det har tagit uppmärksamheten så uteslutande i anspråk, att tidningarne fått ganska litet utrymme öfrigt åt de andra harangerna och tyckas nämna dem blott med afseende på talarnes befattningar. En af de mest konservativa toryorganerna hänföres till och med, när han skall referera prins Alberts ord, till ett slags profetisk utgjutelse, som högst ma noggrannt afmätta beteende. Vid ett sådant språk, menar han, är verlden föga van från ett sådant håll, men han anser sig böra anföra det emedan — säger han — det efter vår vördnadsfulla tanka just är det språk, och vittnar om just de åsigter, som nu erfordras för att göra furstarne på samma gång nyttiga för folken och betrygga varaktigheten f deras egen samhällsställning. Hans kongl. höghet har förstått den stora lag, som bjuder menniskornas fortskridande, och han sträfvar visligen att ställa sig sjelf i första ledet ibland dem som ropa: framåt! till åtlydnad af det heliga bud, som blifvit vårt slägte förhunnadt. nan kolumn af dagens nummer. SCHWEIZ. Folkmötet i Mänsingen. Schweiz bar genom reaktionen i Tyskland och dess föga beslöjade önskan att truga Schweiz tillbaka under jesuiternas och den patriciska aristokratiens ok, stegrats till ett öppet utbrott, hvilket, länge förkunnadt, emotsågs med mycket bryderi af edsförbundsstyrelsen. Utbrottet har nu ägt rum, men aflupit utan alla! oangenäma följder för det nya statsskicket, och ! snarare tjenat att befästa det. sällsamt afsticker emot hans vanliga kalla och! Vi anföra det ifrågavarande talet på en an: Det gamla söndringsförbundets missbelåtenhet med sakernas nuvarande Jugna ordning il. Denna vigtiga tilldragelse, som gör ett slags : epok i edsförbundets nyare häfder, var det till den 25 Mars utskrifna folkmötet i Minsingen. Den schweiziska reaktionen hade utskrifvit det, för att, som den formligen tillkännagaf, fatta beslut emot den nuvarande regerin-. gen och beskydda de gamla patriciska rättigheterna. Till mötesplats utsågs den såkallade Lejonmattan,, en äng vid Munsingen. Omedelbart efter kungörelsen härom utskrefs af det motsatta partiet ett möte, äfven i Mänsingen, men på Björnmattan,, en annan äng i grannskapet. Genom detta sammanträffande i massa tog man för gifvet, att partierna icke skulle inskränka sig till blotta ord och tal, utan att öfverfalla hvarandra handgripligen, hvarmed början till ett nytt Sonderbund, eller åtminstone den ypperligaste :örevändning till utländsk mellankomst af de reaktionära makterna, vore att emotse. Om detta varit den innersta tangången att den hvilade på en missräkning. Emellertid beredde man sig å ömse sidor att göra demonstrationen så vördnadsbjudande som möjligt. Från Edsförbundets närvarande hufreaktionära oppositionspartiet ett par timmar före regeringspartie!. Aftonen förut hade begge skarorna fått ansenliga färstärkningar, i synnerhet från Juras bergsbygd. Med klingande spel och flygande fanor uttågade oppositionspartiet tidigt om morgonen, under ett starkt snöslask. Det var då blott 2000 man starkt, men från alla sidsvägar tillströmmade nya anhängare — åkande, ridande och gående. Trossen ensamt räckte snart en hbalftimmas väg. Första anblicken af det till Minasingen ankommande tåget var ganska imposant, när man erinrade sig att man bär för första gången såg ett verkligen talrikt parti af konservativan, som uppträdde ansigte mot ansigte inför regeringens anhängare; antalet kunde slutligen uppskattas till emellan 6 och 8 000 man. Med sången Rufst du, mein Vaterland öppnades mötet på Lejonmattan, och Anderegg von Rothlisberg tog först ordet, för att antyda dagens betyde!se. På hans förslag valde man till mö: tets ordförande öfverste Straub von Lieby, bvilken ledde förhandlingarne på det för hanom egna sarkastiska vis. Äfven den berömde Hans Schnel! Miasingens lejoa, som han blifvit kallad, en folktaiare af första rången, lät höra sig. Det var samme man, som på det första mötet vid Muasingen, för 19 år sedan (den 10 Januari 1831) ledde förhandlingarne i samma anda. Sedan partiets: program blifvit kungjordt af Biöseb, antogs det enhälligt. D:r Tieche talade i den franska befolkningens namn, och efter honom Fischer och Kneehterhof. Under tiden hade ,radikalerna, eller regeringspartiet begynt samla sig på Björnmattanp, som blott med en smal väg är skild ifrån Meainnmattan., Pan. 4 sn 28... 1. ALI Kndara 2 NNN ken vid hela tllställningen, så visar dock ut-l: vudsiad, Bern, uttågade begge skarorna, det ; — OR fr KR CR fr AA -— 00 M mL me mm —Oh DD