Aftonbladet – 6 april 1850, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: Bref från en Svensk bonde i Amerika. Uti Hudiksvalls Veckoblad läses följande bref från en till Amerika afrest svensk bonde, Erik Erssor, som på ett okonstladt sätt redogör för åtskilliga ställningar och förhållanden der i landet, cch som vi förmoda att våra läsare skola med nöje inhemta, ehuru åtskilliga n:mn på städer och orter blifvit något rådbråkade, likväl ej värre, än att man med lätthet förstår hvilka orter som menas: Carton den 24 Nov. 1849, Beläget i Elinoislandd. — — — — Efter en kort berättelse om uppresan från kuste och sin bustrus samt sin dotters död, jemte sin flyttning till Canton, säger han: Här ser jeg utkomst, en dollar om dagen för en arbetsför karl. Ett genska hyggligt folk, ingen herre och ingen bund, alla lika, kräseligt lefnadssätt, qvickt arbetsfolk, utom Indiana slägtet, dem anser jag för grymma, till utseende som Lopparne i Sverige, allting finns här mot billiga priser, och den som skall fara hit bör ej vara försedd med mera saker än 4 skjortor, 4 par skor, en simpel klädning och det avgelägnaste att kunna språka engelska, åtminstone så mycket att de ken förstå hvad som åt sig föres. Ett ohelsosamt vatten är här för det mesta, det är en stor motgång för svenskar. Bränsle och vedbrand är här ymnigt, men till byggnader är här svårt, men Jonas Hedin säger att det är ett Landsksp som kallas Wiskouslandet, som är bättre tillgångar på skog, samt ett bättre klimat för Svenskar. Jag har föresatt mig att nästa sommar göra mig en resa till detta lend, cm jag her lifstiden; resan blir visst lång, ty det uppgår till 90 Svenska mil, men det blir icke dyrt här i America; ty man ken slå höet på prälen åt hästen och lägga sig i vagnen att sofva, så brukas det här åtminstone för dem, som har mindre kassa, skulle gerna plan misslyckas, då far jag till Californien, ty det utgör endast 2 månaders resa ifrån det ställe vi bu lefva, mina gossar gå på dagligen och arbeta. Jon Jöransson och Arders Göransson lefva i samma bus som vi med helsan. Nästa vecka tänka vi att gå in på ett mitbus, der blifva vi förmodligen i 3 månader emot en öfverecskommen dagspenning, en dollar om dagen på person. Sågar, qvarnar, machinerier af flera slag som uppräknas kan finnes här i America. Ul! kardas för 5 cent marken; det utgör i Svenskt mynt 6 sk. banko och en dollar uppgår till 2 rdr 24 sk. bko. — — — På sjön hade vi bra, mot hvad andra ha berättat för mig, men så blef det ombyte när vi kommo på karalbåten, de 8 dagarne vi voro der, hsde vi ett hundlif, det var der vi åsamkade oss sjukdomen. Svenskt jern kostar i Chicago 4 dollars Lispundet, det brukas till vagnar, railsvagnar. Här är nog sant som de ha skrifvit att alla arbeta, det må vara rik eller fattig, om ex sådan skulle komma till Sverige, som vore så mycket främmande der, som vi ha varit här, så ha de aldrig tagit sig ut, ty de skulle helt och hållet blifvit uppätna. Flera bref har jag sett hemma i Sverige, som voro skrifna af Emigranter, som lydde sålunda: att här skulle det finnes frukter i vilda skogen utaf mångahanda slag, men det är en stor osanning, men Trädgårdsr ir det, som äro endast 40 år, som äro mycket rika på frukt och att de hafva skrifvit att man kan få omkrivg 40 tunnor efter en tunnas utsäde, det är också lögn, men hälften mer än hvad vi äro vans, jet kan jag väl tro. Att förkofra sig förmögenheer på en jordegendom på några år, det låter icke göra sig, sen att lefva här fredligt och godt, det kan man, ty här är obegripligt goda tider. Jag kan då säga att en karl, som är fullför att arbeta, kan föda utan möda 6 personer och ändå få litet öfver; men den som har bra i Sverige bör ej resa hit, ty resan är för svår här uppgenom landet, men för fatliga, som ha svårt om bröd, för sådane-skulle det vara en härlig sak att komma hit. Tegel arbetas det på mycket, här uppbygges hus, folkmängden ökar. Öfver till Californien reser mycket folk. 40 lisp. hvetmjöl kosta 4!V, dollars. Rökt fläsk kostar 85 cent lisp. då räknar man 100 cent på dollern, då går det i proportion det ena efter det andra. Att föda kreatur hundradetals, det skulle man kunna utan möda, hela vintern går svin, kor, får samt andra kreatur ute både natt och dag det händer att nyfödda kalfvar bli död utaf kölden. Maiissäden brukas föga litet till bröd åt folket, utan endast åt boskapen; den sättes i jorden på samma sätt ungefärligen som poteter, med en tunna maijs kan man nn ———— AA -— ————— —-Ä--rv0emssg